Högskolan i Skövde

Introduktion: Enligt WHO dör det per år ungefär 3,8 miljoner människor av exponering från inomhusluftföroreningar och ungefär 3 miljarder människor lagar mat och värmer upp sina hem med förorenade bränslen, så som trä, kol, fotogen och gödsel. Både genom kortvarig och långvarig exponering för dessa föroreningar så kan hälsoproblem uppstå. 

Syfte: Vårt syfte med denna studie är att beskriva hälsoeffekterna för inomhusluftföroreningar hos barn som lever i hushåll där matlagning och uppvärmning sker med förorenade bränslen. 

Metod: en kvalitativ systematisk litteraturstudie. Analysen genomfördes med tematisk analys. Databaserna som användes var PubMed och WorldCat. Tjugo artiklar inkluderades i studien.

Resultat: Analysen resulterade i två teman och tre underteman. Prevalensen för förorenad bränsleanvändning var högre i hushåll där barn dog vid ålder 1-4 år. Barn som bor i de länder med högst förorenat bränsleanvändning hade en sjufaldig ökning av frekvensen av lunginflammation per barnår. Förorenad bränsleanvändning var signifikant i förhållande till låg födelsevikt. Två studier visade att risken för att drabbas av Acute respiratory infection (ARI) på grund av hushållens användning av förorenade bränslen var 1,5 gånger högre, än för barn från hushåll med renare bränslen. 

Slutsats: Utifrån resultaten i dn här studien har det framkommit att respiratoriska symtom/sjukdomar är det vanligaste hälsoeffekterna som drabbar barn som bor i hushåll där förorenade bränslen används för matlagning eller uppvärmning. resultaten tyder även på tt platsen för användning av förorenade bränslen har stor betydelse, då matlagning inomhus utan ventilation har ett högre utfall av respiratoriska symtom hos barn, jämfört med barn som lever i hushåll där matlagning sker utomhus eller där det finns ventilationsmöjligheter i matlagningsområdet.

Introduction. According to WHO, about 3,8 million people die from indoor air pollution exposure each year and about 3 billion people cook and heat their homes with polluted fuels such as wood, coal, kerosene and manure. Both through short-term and prolonged exposure to these contaminants, health problems can arise.

Aim. Our aim with this study is to describe the health effects for indoor air pollution in children living in households where cooking and heating takes place with polluted fuels.

Method. A qualitative systematic review. The analysis was conducted with thematic analysis. The databases used were PubMed and WorldCat. Twenty articles were included in the study.

Result. The analysis resulted in two themes and three sub-themes. Prevalence of polluted fuel use was higher in households where children died at age 1-4 years. Children living in countries with the highest levels of polluted fuel use experienced a sevenfold higher rate of pneumonia per child year. Polluted fuel use was also related to low birth weight. Two studies showed that the risk of suffering from Acute Respiratory infection (ARI) due to household use of polluted fuels was 1.5 times higher than for children from households using cleaner fuels.

Conclusion. Based on the results of this study, it has emerged that respiratory symptoms and diseases are the most common health effects among children living in households where solid fuels are used for cooking or heating. Results also indicates that the location of the use of solid fuels is of great importance since indoor cooking without ventilation, has a higher outcome of respiratory symptoms in children, compared to children living in households where cooking takes place outdoors or where there are ventilation possibilities in the cooking area.