I Sverige finns idag ett stort antal områden där torvbrytning pågått och avslutats utan att någon efterbehandling av områdena genomförts, och dessa områden har då lämnats för att återhämtas genom naturlig succession. Syftet med studie är att undersöka hur avslutade torvtäkter återhämtar sig till dess ursprungliga karaktär och artsammansättning av en mosse genom naturlig succession, utan påverkan från någon typ av efterbehandling, restaurering eller annan typ av markanvändning. Undersökningen genomfördes genom att undersöka artsammansättningen hos tre avslutade torvtäkter där brytning avslutats på 1950-talet med tre mossar utan omfattande påverkan från torvbrytning eller annan markavvattning. Resultaten visar att avslutade torvtäkter inte återhämtar sig till dess ursprungliga artsammansättning av torvbildande och typiska arter för en mosse genom naturlig succession. Resultaten pekar på att ytterligare restaureringsåtgärder behöver genomföras för att återställa avslutade torvtäkter till dess ursprungliga miljö, samt kunskapsunderlaget för restaureringsalternativ behöver breddas.