Introduktion: Inom jordbruksyrket förekommer många krav och stressfaktorer. Självmordsstatistiken visar att yrket uppvisar en även globalt förhöjd risk för självmord. Hur hållbar är jordbrukets psykosociala motståndskraft när urbanisering, globalisering och rådande klimatförändring förändrar förutsättningarna för jordbruket och för de individer som arbetar med livsmedelsproduktion. Kan tillgänglig vetenskaplig litteratur förklara vilka faktorer som påverkar jordbrukarens psykiska hälsa? Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att påvisa att förekomsten av psykisk ohälsa inom jordbrukssektorn är ett verkligt och existerande problem och få svar på vilka faktorer som påverkar jordbrukares psykiska hälsa. En önskan är också att materialet skapar en större förståelse hos läsaren vad arbete med jordbruk innebär. Metod: En litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar har studerats. Artiklar söktes i databaserna Medline och CINAHL och innehållet analyserades för att svara på studiens syfte. Resultat: Tio vetenskapliga artiklar inkluderades för analys och resulterade i fyra teman: Arbetsliv, Sociala relationer, Geografisk plats och Stigma. Långa avstånd till vård och sociala mötesplatser ökar isoleringen och är riskfaktorer för psykisk ohälsa. Högre förekomst av psykisk ohälsa hos jordbrukare förklaras av tidspress, stigmatisering av yrket och samhällsförändringar som ökar riskfaktorernas inverkan. Slutsats: Jordbrukarnas hälsa är sårbar och det finns anledning att oroa sig över deras psykiska hälsa. Men jordbruksyrket är också förenat med flera frisk- och skyddsfaktorer som bör stärkas och värnas om för att minska risken för psykisk ohälsa.

Introduction: Within the agricultural profession, there are many stress factors. The suicide statistics show that the profession is associated with an even globally increased risk of suicide. How sustainable is agriculture's psychosocial resilience when urbanization, globalization and prevailing climate-change affect the conditions for agriculture and for the individuals who work with food production. Can available scientific literature explain which factors affect the farmer's mental health? Aim: The purpose of this literature rewiev is to demonstrate that the incidence of mental illness in the agricultural sector is a real problem and to get answers to what factors affect the farmers' mental health. The rewiev also aims to achieve a greater understanding in the reader about the mental health of farmers. Methods: A literature study, in which qualitative and quantitative articles have been studied. Articles were searched in the databases Medline and CINAHL and the content was analyzed to meet the criteria of the study. Results: Ten scientific articles were included for analysis and four themes emerged: Working life, Social relations, Geographical location and Stigma. Geographical isolation from healthcare and social meeting places increase isolation and are risk factors for mental illness. Higher prevalence of mental illness among farmers is explained by time pressure, stigmatization of the profession and societal changes which can have a negative effect on mental health.  Conclusion:  Farmers' health is vulnerable and there are reasons to worry about their mental health. But the agricultural profession is also associated with several protective factors that should be strengthened in order to reduce the risk of mental problems.