Högskolan i Skövde

En stor andel av alla sjukskrivningar i Sverige beror på psykisk ohälsa. Kvinnor inom kontaktyrken löper störst risk att drabbas. Konflikter på arbetsplatsen är en anledning till psykisk ohälsa. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur kvinnliga undersköterskor upplever konflikter i arbetsgrupp utifrån fyra perspektiv: arbetsgrupp, genus, makt och socialt utbyte. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat tio undersköterskor i en mindre ort i Västra Götaland. Resultatet visar att informanterna upplever att konflikter har en negativ inverkan på undersköterskornas arbetssituation. Informanterna upplever även att konflikter uppstår på grund av olika personlighetstyper som inte harmoniserar med varandra, olika arbetssätt samt undvikande från arbetsuppgifter. Majoriteten av informanterna upplever att de agerar på ett medlande eller undvikande sätt i konflikter. De upplever även att konflikternas uttryckssätt beror på genusstrukturer. Exempelvis upplever informanterna att de hellre väljer att prata bakom ryggen på varandra än att reda ut konflikterna. De upplever att det är ett genusrelaterat beteende att prata bakom ryggen på varandra. Informanterna vittnar även om upplevelsen att det lätt uppstår en maktobalans bland nyanställd personal och mer etablerad personal. Slutligen visar studien resultat att informanterna upplever att chefens beteende är av stor vikt för personalens välmående. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att undersköterskornas konflikter på arbetsplatsen är komplexa och kan te sig på olika sätt. Att konflikterna är varierande i sin uttrycksform kan bero på att det är en kvinnodominerad arbetsplats med en hög arbetsbelastning.

A majority of the individuals on sick leave in Sweden is due to mental illness and women working in healthcare is at high risk. A common reason due to psychological health related sickness is conflicts in the workplace. The purpose of this qualitative study is to examine female enrolled nurse’s experiences of conflicts in workgroups. Four perspectives are taken in to account – work group, gender, power and social exchange theory. The empirical samplings were collected via semi-structured interviews with ten enrolled nurses attending from a smaller city in the Västra Götaland region. The result shows that conflicts have a negative impact regarding the workplace situation in general. The conflicts arise due to differences in personality type, different approaches to how to get the job done and also evading of work duties. The result also show that a majority of the informants consider their conflict management strategies characterized by meddling or avoiding. They also consider the conflicts means of expression originating from gender structures. For example, the informants prefer to talk behind each other’s backs rather than solve the conflicts immediately. They consider this originating from gender related behavior. Further on a power imbalance tend to occur between enrolled nurses who is newly hired and/or with less professional experience and those who has a lot of professional experience and has been at the workplace for a longer time. The head manager’s behavior toward conflicts is of great importance regarding the enrolled nurse’s wellbeing in the workplace. In summary the results show that the conflicts in the workplace is complex and appear differently. A reason behind this could be the fact that the enrolled nurse’s work place is both female dominated and characterized by a heavy workload.