Högskolan i Skövde

Bakgrund: Elevhälsans medicinska insats ska tillsammans med övriga elevhälsan arbeta främst hälsofrämjande och förebyggande men ska även erbjuda eleverna enkla sjukvårdsinsatser. I skollagen och den vägledning som finns för elevhälsan finns ingen närmare beskrivning av vad enkla sjukvårdsinsatser innebär.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors uppfattning av vad enkla sjukvårdsinsatser innebär.

Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med fenomenografisk metod.

Resultat: Studien resulterade i fyra beskrivningskategorier: Egna tolkningar, Förväntningar, Förutsättningar och Bedöma nivå på insatserna.

Konklusion: Eftersom det i styrdokumenten saknas motivering för och beskrivning av de sjukvårdande insatserna i skolan uppfattade skolsköterskorna i studien att det var upp till dem själva att tolka innebörden av enkla sjukvårdsinsatser. De uppfattade även att sjukvårdsinsatserna styrdes av de förväntningar som fanns från omgivningen och de förutsättningar som fanns att bedriva sjukvård i skolans kontext. De hade tankar om huruvida enkla sjukvårdsinsatser var någonting skolsköterskan utifrån sin kompetens skulle ägna sig åt. Författarna har utifrån studiens resultat kommit till slutsatsen att vidare samtal och diskussion behöver föras kring elevhälsans sjukvårdande uppdrag. Då detta område till stora delar är outforskat behöver vidare studier göras. Samtal, diskussioner och vidare forskning kan möjliggöra att vägledande policy och riktlinjer utarbetas på området.

Background: The school health services, together with school-based interprofessional teams should work primarily for health promotion and prevention but will also provide students with simple health care efforts. In the Swedish education act and in the guidance for school-based interprofessional teams do not provide a detailed description of what simple medical care measures mean.

Aim: The aim of the study was to illustrate school nurses perception of simple care measures.

Method: The study had a qualitative approach. Eight school nurses were interviewed and the interview material was analyzed by a phenomenological method.

Results: The study resulted in four description categories: Making one’s own Interpretations, Expectations, Prerequisites and Assessing Level of Efforts.

Conclusion: As there is no motivation for and description of the health care interventions in school in the governing documents, the nurses in the study considered it up to themselves to interpret the meaning of simple medical care interventions. They also perceived that health care efforts were governed by the expectations that existed from the environment and the conditions for healthcare in the school context. They had thoughts about whether simple medical care activities were in fact something the school nurse should deal with on the basis of his / her skills. Based on the results of the study, the authors have concluded that further dialogs and discussions needs to be conducted regarding the school health care services mission. As this area is largely unexplored, further studies need to be done. Conversations, discussions and further research can enable guidance policies and guidelines to be developed in this area.