Högskolan i Skövde

Bakgrunden till denna studie är den tilltagande svenska psykosociala ohälsan där stress är en huvudsaklig faktor. Stress förekommer när det finns en obalans mellan individers resurser samt upplevda krav. Vid hög arbetsbelastning kan socialt stöd vara avgörande för hur individer förmår att hantera kraven, tillgång till detta sociala stöd är dock ofta en bristvara. Forskning har tidigare fokuserat på undersökning samt förbättring av medarbetares arbetsmiljö, detta trots att just chefers välmående är centralt för att skapa välfungerande och hållbara arbetsplatser. En specifikt utsatt yrkesgrupp är enhetschefer inom äldreomsorgen och tidigare studier visar att majoriteten av dessa upplever negativa hälsoeffekter såsom hjärtklappning, sömnproblem samt högt blodtryck. Detta leder sammantaget fram till följande problemformulering: Hur kan enhetschefers upplevelse av socialt stöd förstås och hur inverkar detta på att upprätthålla ett hållbart arbetsliv?

Syfte med föreliggande studie är att undersöka enhetschefers individuella upplevelse av arbetsrelaterat socialt stöd samt vilken inverkan det har på att upprätthålla ett hållbart arbetsliv. För att utreda detta har enhetschefers tillgång och behov av socialt stöd samt dess relation till kontrollspann att studeras. Föreliggande studie har en kvalitativ ansats och resultatet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom äldreomsorgen.

Studiens empiri visar att respondenterna upplever en ansträngd arbetsbörda vilket leder till ett ytterligare behov av praktiskt socialt stöd. Gällande känslomässigt socialt stöd råder delade meningar då hälften av respondenterna inte ser sig ha något större behov av detta stöd. Vidare upplever respondenterna att den huvudsakliga faktorn till tidsbrist inte är relaterad till kontrollspannet, det vill säga antal medarbetare de ansvarar för. Faktorer som istället nämns som anledning till detta är ett splittrat verksamhetsområde, sidouppdrag samt arbetsgruppens självständighet.

Studiens empiriska resultat visar att viktiga begrepp gällande socialt stöd och ett hållbart arbetsliv är närhet och tid. Socialt stöd krävs i närtid till upplevt behov och avstånd avgör vilka källor enhetscheferna vänder sig till för stöd. Studien slutsats visar att upplevelsen av socialt stöd är avgörande för att enhetschefer ska upprätthålla ett hållbart arbetsliv. Vidare är det vetskapen om att socialt stöd finns tillgängligt som är avgörande snarare än användning av det faktiska stödet.

The background to this study is the increase of psychosocial illness in Sweden, where stress is a major factor. Stress occurs when there is an imbalance between the individual's resources and perceived requirements. At high workloads, social support can be critical to how individuals handles the requirements, however access to this social support is often a shortcoming. Research has previously focused on analysis and improvement of subordinates working environment, despite the fact that the well-being of the managers is central to creating wellfunctioning and sustainable workplaces. A particular and exposed occupational group is head of elderly care unit's and previous studies show that the majority experience negative health effects such as palpitation, sleep problems and high blood pressure. This leads to the following problem that is set for the study: How can head of elderly care unit's experience of social support be understood and what is the effect on maintaining a sustainable working life?

The purpose of this study is to examine head of elderly care unit's experience of work-related social support. To examine this, head of elderly care unit's access to and need for social support as well as the relationship with the span of control, will be studied. The present study has a qualitative approach and the results have been collected through ten semi-structured interviews with head of elderly care unit's.

The empirical study shows that respondents are experiencing an strained workload which leads to an additional need for practical support. Regarding emotional support there are shared opinions, as half of respondents do not consider themselves in a greater need of this support. In addition, respondents find that a major factor in time shortage is not related to the span of control. Factors mentioned instead are a fragmented area of business, side assignments and the independence of the working group.

The empirical study also shows that important concepts regarding social support and sustainable working life are physical closeness and time. Social support is required in the near future to perceived needs and distance determines what sources to address for support. The conclusion of the study shows that the experience of social support is critical for head of elderly care unit's to maintain a sustainable working life. Furthermore, knowing that the support is available is crucial rather than using the actual support.