Högskolan i Skövde

Background: The diagnoses of dementia increases in line with the aging population of the earth. Symptoms vary between different dementia diagnoses and for some, a diagnosis might be a relief and confirmation of what’s really going on for both the patient and their relatives. Person centered care aims to empower a person's self-esteem and involvement in their own care. It urges healthcare professionals to look beyond the diagnosis of the patient, which makes this the form of care advocated for patients with dementia. Despite the fact that long waiting times is an acknowledged problem, nurses are still obliged to pursue nursing on equal standardse. Aim: The aim was to acknowledge nurses' experiences of caring for patients with dementia in acute care settings Method: A literature-based study with nine qualitative articles were chosen. Results: The analysis identified three main categories; lack of knowledge, structural deficiencies and relatives as a co-actor of the caring process, and eight subcategories. Conclusion: Dedication and education are central aspects regarding the care of patients with dementia. It becomes apparent that regardless of context, caring for patients with dementia is often mired in complexity. Nurses claim that lack of time and education combined with structural deficiencies constitutes an obstacle for nurses providing what they would consider sufficient care. These deficiencies may also negatively affect attitudes and perceptions and consequently the care of patients with dementia can be stigmatized.

Bakgrund: Diagnostik av demens ökar i takt med världens åldrande befolkning. Symtom skiljer sig mellan olika diagnostyper och en diagnos kan innebära en lättnad och bekräftelse för både patient och anhöriga. Den vårdform som förespråkas för patienter med demens är personcentrerad vård som syftar till att stärka en persons självkänsla och delaktighet i vården och se bortom diagnoser. Även om väntetiderna på landets akutmottagningar är erkänt långa för äldre patienter har sjuksköterskor en skyldighet att ge omvårdnad på en likvärdig grund. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demens på akutvårdsavdelningar. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där nio kvalitativa artiklar analyserats Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; bristande kunskap, strukturella brister och anhöriga en medaktör i vårdandet med åtta underkategorier. Konklusion: Vårdandet av patienter med demens kräver engagemang och utbildning och det visar sig att det oavsett kontext är komplext att vårda patienter med demens. Sjuksköterskors erfarenheter visar att tid, utbildning och strukturella brister utgör ett hinder i vårdandet. Dessa brister kan även påverka attityder i negativ riktning och vårdandet av patienter med demens kan stigmatiseras.