Högskolan i Skövde

När Sveriges befolkning ökar så växer städer och då stiger behovet av transporter för t.ex. livsmedel och kläder. Detta leder då till att städerna får en ökad press på att tillhandahålla väl fungerande vägar och lokaltrafik för att en god och ett effektivt godsdistributionssystem ska uppnås. Då detta har en viktig roll för konkurrenskraften i ett stadsområde har arbetet med citylogistik blivit en viktig del av stadsplaneringen med syfte att bättra på städernas trafikmiljö. Med hjälp av en omlastningscentral (UCC) skulle man kunna effektivisera och optimera transporterna.

Syftet och frågeställningen med denna rapport är att ta reda på hur en omlastningscentral bidrar till en hållbar citylogistik och vilka hinder det finns.

Den teoretiska referensramen har utformats med teorier kopplade till citylogistik som t.ex. hållbarhet och JIT men även viktig information och teorier om omlastningscentraler som har hjälpt mig att svara på rapportens frågeställning. Då detta är en kvalitativ studie så gjordes det intervjuer med två högtuppsatta personer som jobbade i olika centraler. Med empiri insamlingen så kunde jag göra en analys på hur verkligheten speglade teorin i referensramen. I analysen analyserades hållbarhet principen som bygger på tre hörnstenar, social hållbarhet, miljömässigt hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. För att utmana och bidra till en hållbar utveckling av citylogistiken så analyserades även en så kallade lösningsmix, den består av logistik, teknologi och politiskt engagemang.

I slutsatsen av rapporten blev det tydligt hur social, ekonomiskt och miljömässighållbarhet är beroende av varandra för att kunna bidra till en hållbar citylogistik. Dock utmaningen för en hållbar utveckling är logistiken, teknologin och politiken, dessa är avgörande för en hållbar citylogistik. Ekonomin visade sig ha en stor betydelse hos en omlastningscentrals överlevnad och ses som ett hinder för ett miljötänk hos en omlastningscentral