Högskolan i Skövde

Bakgrund: Smittspridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus har under de senaste åren ökat vilket ställer högre krav på hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av riktlinjer beträffande vårdhygien. Studier visar att följsamhet till riktlinjer är låg vilket orsakar patientlidande och högre kostnader för hälso- och sjukvården.

Syfte: Att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av riktlinjer vid MRSA på sjukhus.

Metod: Litteraturöversikt som baseras på kvalitativa (n=3), kvantitativa (n=7) samt mixad metod (n=3) av vetenskapliga artiklar.

Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; kunskap, arbetsmiljö, organisation och negativt förhållningssätt, med nio underkategorier.

Slutsats: Kunskap gällande smittspridning av MRSA hos hälso- och sjukvårdspersonal ökar följsamheten av riktlinjer vid vårdhygienrutiner varför det är av betydelse att utbildning, god kommunikation och information erbjuds kontinuerligt. En bättre kunskapsnivå inom detta område ger trygghet i professionen och torde därför även förbättra personalens förhållningssätt till patienter, anhöriga och medarbetare. Hälso- och sjukvården står inför en stor utmaning då underbemanning och överbeläggningar är vanligt förekommande vilket även medför att placering av hygienutrustning brister. Organisationen har ett betydande ansvar för att skapa struktur och förutsättningar till att förbättra faktorer som hindrar personal att arbeta optimalt mot följsamhet av de riktlinjer som finns angivna beträffande smittspridning av MRSA.

Background: Transmission of Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus has increased in recent years, which places greater demands on health professionals’ adherence to guidelines for infection control. Several studies shows that adherence to guidelines is low which is causing the patient suffering and higher costs for healthcare service.

Aim: To illuminate factors that influence health professionals’ adherence to guidelines on MRSA in hospital care.

Method: This literature review is based on qualitative (n=3) quantitative (n=7) and mixed method (n=3) scientific articles.

Findings: Four categories emerged; knowledge, work environment, organization and negative approach, with nine subcategories.

Conclusion: To increase adherence to guidelines regarding MRSA, education, communication and information is required continuously. Increased knowledge would improve health professionals’ approach to patients, relatives and employees, which in turns create confidence in their profession. This might also create opportunities to reduce the staffs concerns of being infected or spreading the infection to family members. Healthcare service is facing a great challenge where understaffing, overcrowding and placement of equipment deficiencies. The organization has a significant responsibility to create structure and conditions for an active and committed leadership to improve factors that may affect the spread of MRSA.