Högskolan i Skövde

Bakgrund: Sexualitet är ett grundläggande behov och är starkt kopplat till hälsa, välbefinnande och att vara människa. En sjuksköterskas uppgift är att arbeta utifrån ICN:s etiska koder som är att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande och återställa hälsa. Kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap för att kunna etablera en mellanmänsklig relation. Dock visar forskning att sjuksköterskor ofta undviker samtal kring sexualitet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera om sexualitet med patienter i olika vårdkontext. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framkom fem huvudkategorier: Sjuksköterskors individuella inställningar styr, Patienters individuella behov avgör, Hinder i organisationen, Oklart vem som bär ansvaret, Behöver ökad kompetens för att ge mod med tolv underkategorier. Slutsats: Organisationen ses som det huvudsakliga hindret för att kommunikation kring sexualitet inte sker, eftersom organisationen inte bidrar med tid, stöd, miljö och riktlinjer. Fördomar och attityder påverkar sjuksköterskor och bidrar även till att kommunikation kring sexualiteten är lågt prioriterad. Sexualiteten anses fortfarande vara ett tabubelagt ämne.

Background: Sexuality is a basic need and is strongly linked to the health, well-being and being a human. A nurse's job is to work from ICN ethical codes is to promote health, prevent disease, alleviate suffering and restore health. Communication is one of the nurse's most important tool to establish an interpersonal relationship. However, research shows that nurses often avoid conversations about sexuality. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of communicating about sexuality with patients in different care contexts. Method: A literature-based study with qualitative approach based on six scientific articles. Results: Five main categories emerged from the analysis: Nurses individual settings control, patients' individual needs will determine, in the Barriers organization, unclear who is responsible, need greater skills to give courage with twelve subcategories. Conclusion: The organization is seen as the main obstacle to communication about sexuality does not happen, because the organization does not contribute time, aid, the environment and guidelines. Prejudices and attitudes affect nurses and also contributes to communication about sexuality is low priority. Sexuality is still considered a taboo subject.