his.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Livsstilsbutiker: Väljer butiker att kalla sig för livsstilsbutiker för att de har en helhet i utbudet som representerar ett livsstilskoncept som konsumenter identifierar sig med, eller är det snarare ett sätt att skapa ett intresse hos konsumenterna och särskilja butiken på marknaden?
Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle.
Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle.
2007 (svensk)Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
Abstract [sv]

De senaste årtiondena har den privata konsumtionen per capita ökat påtagligt och konsumenters köpbeslut har alltmer kommit att handla om emotionella köpkriterier och shopping har kommit att bli mer än bara ett produktval. Användandet av livsstilar som bas för segmentering har blivit ett populärt inslag i dagens marknadsföring. Med detta menas att butiker segmenterar sin marknad efter konsumentens intressen, erfarenheter och uppfattningar, för att nå konsumenten så bra som möjligt samt få konkurrensfördelar mot konkurrenterna. Uppsatsens undersökning bygger på att vi har besökt butiker som utger sig för att vara livsstilsbutiker. Vi intervjuade representanter för butikerna för att få deras syn på livsstilskoncept. Syfte med detta är att få reda på om butiker väljer att kalla sig för livsstilsbutiker för att de har ett koncept som bildar en livsstil som konsumenten identifierar sig med, eller om det snarare är ett sätt att skapa ett intresse och särskilja butiken på marknaden? Mot bakgrund av detta har vi genomfört en undersökning bland kunder som besöker livsstilsbutiker. Uppsatsens syfte är att se till livsstil som differentierings- och segmenteringsstrategi, för att se hur kundströmmar svarar upp och identifierar sig med konceptet. Vårt arbete utgår ifrån en mix av en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod. Vi kan konstatera att det är en fördel att använda sig av båda två, eftersom det säkrar upp för och täcker upp så att vi fick med oss alla bitar. De centrala slutsatserna för uppsatsen är att livsstilsbutiker differentierar sig från traditionella butiker genom att sälja in en helhet, ett koncept. Dessa koncept kan skilja sig åt i olika avseende eller vara likartade. öjligheter som skapas utifrån detta sätt att särskilja sig är att butiken får en säregen position på marknaden som är svår för andra att kopiera. Samt att livsstilskonceptet är gångbart som differentieringsstrategi men ineffektiv för butiksägare som segmenteringsfokus. Detta eftersom livsstilsbutiker verkligen kan särskilja sig från konkurrenter och erbjuda fördelar och mervärden till konsumenterna som konkurrenterna inte har. Vi kan även konstatera att livsstilsbutiker är på väg in på marknaden och att det är ett koncept som är här för att stanna, samt ett bra sätt för butiker att verkligen kunna särskilja sig på marknaden. Den viktigaste fördelen med livsstilsbutikerna är att konsumenterna ser butiken som annorlunda men det är en stor nackdel att konsumenterna inte köper konceptet. De har ännu inte riktigt tagit till sig konceptet utan ser alltså livsstilsbutiker mer som annorlunda butiker i dagsläget. Resultaten från studien pekar på att livsstilsbutiker ger stora möjligheter, men det är fortfarande relativt nytt för konsumenterna. Undersökningen visar att det snarare handlar om en stark differentiering än om livsstil i de butiker vi har besökt.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Skövde: Institutionen för teknik och samhälle , 2007. , s. 103
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:his:diva-608OAI: oai:DiVA.org:his-608DiVA, id: diva2:2997
Presentation
(engelsk)
Uppsök
Social and Behavioural Science, Law
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2008-01-28 Laget: 2008-01-28 Sist oppdatert: 2010-04-08bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltekst(963 kB)1561 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 963 kBChecksum SHA-1
ca19a4c30cacaae1d451b2b11a8a649b7194633d279fc8a730c7484b035cce5553700215
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1561 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 1098 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf