Högskolan i Skövde

Bakgrund: Omvårdnadsarbetet på akutmottagningar innefattar, utöver vårdande av allvarliga skador och livshotande sjukdomstillstånd, omhändertagande av patienter i livets slutskede. Sjukhus har påvisade kvalitetsbrister i vården vid livets slutskede. Den sista vårdtiden påverkar patienters och anhörigas lidande och livskvalitet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på akutmottagningar. Metod: Allmän kvalitativ litteraturöversikt på åtta kvalitativa och tre mixade vetenskapliga artiklar. Resultat: Utifrån analyserade artiklar framställdes fyra kategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede på akutmottagningar; Yttre aspekter som inte går att påverka, Anhörigas inverkan på vården, Samverkan och kommunikationen är betydelsefull och Det komplexa med omvårdnaden. Diskussion: Sjuksköterskors arbete påverkas negativt av hög arbetsbelastning och underbemanning. Akutmottagningars miljö utgör ett strukturellt hinder för sjuksköterskor att bedriva god omvårdnad i livets slutskede. Trots försök till inkorporering av patient och anhöriga i omvårdnaden kvarstår upplevelser av att de inte vårdas efter sina egna önskningar. Slutsats: Vård i livets slutskede är inte optimalt på akutmottagningar. Begränsad avskildhet, underbemanning, okunskap och anhöriga påverkar omvårdnaden. God kommunikation, avskildhet och tid krävs för att kunna erbjuda god omvårdnad. Trots bristerna kan sjuksköterskor främja en god död på akutmottagningar.

Background: Nurses’ work in emergency departments includes caring for serious injuries and life-threatening illnesses as well as caring for patients in the end-of-life. Hospitals have quality deficiencies in end-of-life care. End-of-life care affects patients and relatives suffering and quality of life. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients at the end-of-life in emergency departments. Method: General qualitative literature review of eight qualitative and three mixed articles. Result: Four categories regarding nurses' experiences of caring for patients at the end of life in emergency departments evolved: External factors that cannot be influenced, Relatives impact on the care, The interaction and communication is important and The complexity of nursing. Discussion: Nurses' work is negatively affected by high workloads and understaffing. The work environment is an obstacle for nurses to provide good end-of-life care. Despite attempts to incorporate relatives and patients, they are not cared for according to their own wishes. Conclusion: End-of-life care is not optimal in emergency departments. Limited privacy, understaffing and lack of knowledge have negative effects on nursing. Good communication and privacy are required to offer good care. Despite this, nurses can promote a good death at emergency departments.