Den första november år 2010 avskaffades den allmänna revisionsplikten i Sverige. Det främsta syftet med avskaffandet var att minska kostnaderna för små aktiebolag. Då skulle även bolagen kunna nyttja de pengar, som de tidigare tvingats använda för att betala revisorsarvodet, på det sätt som bolaget anser är bäst.Tillsynsmyndigheten Skatteverket är en intressent till bolaget vars arbete innefattar att inhämta skatt från Sveriges alla företag samt att motarbeta skattefel. Denna studie syftar till att utreda om och hur Skatteverket upplever att avskaffandet av revisionsplikten påverkat mängden fel i beskattningsunderlagen som har sin grund i redovisningen. Därmed undersöks om Skatteverket upplevt att antalet skattefel har påverkats till följd av avskaffandet.För att kunna uppnå vårt syfte och besvara vår frågeställning har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Vi har genomfört ett antal olika intervjuer med lämpliga representanter från Skatteverket för att kunna insamla studiens empiri. I referensramen definieras viktiga teoretiska begrepp och en förklaring ges av revisorns roll i bolaget. En redogörelse för intressentmodellen samt principal-och agentteorin beskriver sambandet och relationen som föreligger mellan Skatteverket och bolaget. Dessutom beskrivs de konsekvenser som slopandet medfört enligt utredningar samt rapporter, och slutligen presenteras de tidigare studier som gjorts inom forskningsområdet.Det som framkommer av empirin är att Skatteverket inte noterat några negativa konsekvenser till följd av avskaffandet - redovisningskvaliteten har inte försämrats och antalet skattefel har inte ökat. Informanterna yttrar i motsats till tidigare forskning att det inte föreligger något samband mellan revisionen och redovisningskvaliteten. Inte heller anses revisorn vara så pass viktig för tillsynsmyndigheten som tidigare studier påvisat. Informanterna menar att revisionen kan vara till hjälp ibland, men är inte avgörande för deras verksamhet. Skiljaktigheterna mellan empiri och tidigare studier kan grunda sig i att aktiebolag numera ersätter sin revisor med en redovisningskonsult. Den slutsats som kan dras utifrån analysen är att resultatet från de tidigare studierna inte stämmer överens med hur Skatteverket upplever slopandet, och att bolagen troligen ersätter revisorn med en redovisningskonsult eller någon annan likvärdig.
The first of November in 2010, the audit obligation for small companies in Sweden was abolished. The primary purpose of the abolition was to reduce the costs for small companies. Then the companies could use the money they previously was forced to pay for the auditor’s fee, in the way that they think is best.In this study we investigate if the amount of tax errors has changed due to the abolition. The purpose of the study is to investigate if and how the The Swedish Tax Agency has experienced that the abolition of the audit obligation has affected the amount of inaccuracies in the tax basis that has its origin in the accounting. Thus, we investigate whether the Tax Agency has experienced that the amount of tax errors has been affected due to the abolition. In order to achieve the purpose of the study and get an answer to our main question we have used the qualitative research method. We have carried through a number of interviews with appropriate representatives from the Tax Agency in order to gather the empirical information needed. In the reference framework the important theoretical concepts are defined, and an explanation is given of the auditor’s role in the company. A description of the stakeholder model and principal-agency theory is also given in order to explain the relationship that exists between the Tax Agency and the company. The consequences that the abolition has brought about, according to reports and investigations, are also described. Finally, the previous studies that has been conducted in this research area are presented.What emerges in the empirical information is that the Tax Agency has not noticed any negative consequences due to the abolition. The quality of the accounting has not deteriorated and the number of tax errors has not increased. The informants says - contrary to the previous studies, that there is no connection between the auditing and the quality of the accounting. Nor is the auditor as important for the Tax Agency as previous studies has claimed. The differences between the empirical information and the previous studies can be due to the possible fact that companies replaces their auditor with an accounting consultant. In that case, the high quality of the accounting and tax basis is retained. The conclusion that can be drawn from the analysis is that the results from the previous studies does not match the Tax Agency’s experience of the abolition, and that the companies probably replaces the auditor with an accounting consultant or someone who can be seen as equivalent.