Högskolan i Skövde

Bakgrund: I sin professionella roll är sjuksköterskan en vårdare med högre utbildning. Sjuksköterskor arbetar nära andra individer i sitt arbete; andra yrkeskategorier såväl som patienter, anhöriga och allmänhet. Sjuksköterskan är en individ med sin egen integritet och hälsa samt har behov av trygghet på arbetsplatsen. För trygghet och god hälsa spelar känslan av sammanhang på arbetet in. Sjuksköterskeyrket är kvinnodominerat. Det är vanligare att kvinnor än män utsätts för sexuella ofredanden. 

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sexuella ofredanden på arbetsplatsen.

Metod: Litteraturöversikt med totalt tolv stycken ingående artiklar av kvantitativ och kvalitativ design.

Resultat: Sexuella ofredanden mot sjuksköterskor kan begås av patienter, anhöriga och kollegor. Den som ofredar är i regel man. Sjuksköterskan kan ha svårigheter att avgöra ifall patienter med kognitiv svikt är medveten om sina sexuella handlingar. Sjuksköterskor som har blivit utsatta för sexuellt ofredande reagerar på olika sätt, både i den pågående händelsen och efteråt.  Att bli utsatt för sexuellt ofredande kan medföra olika sorters negativ påverkan i den professionella rollen och för individens egen hälsa.

Konklusion:  Ytterligare forskning behövs, studien beskriver att sjuksköterskor har olika erfarenheter av sexuella ofredanden, där strategier för att hantera det i många fall saknas eller är otillräckliga.

Background: A registered nurse is a caregiver with an academic degree. In their profession, nurses have close encounters with other individuals; including colleagues with other professions as well as patients and their relatives. A nurse is also an individual with own sense of integrity and health, and with a need for a safe work enviroment. The majority of nurses are women. Women are more likely to be victims of sexual harassment than men.

Purpose: The aim was to describe nurses experience of sexual harassment in their workplace.

Method: Literature review containing twelve articles with qualitative and quantitative method.

Result: The perpetrator in sexual harassment against nurses is either a patient or its family or a colleague, often a male. Patient whom suffers from cognitive impairment are difficult to assess if they are aware of their actions if they sexual harass a nurse. Nurses whom have been sexual harassed react in different ways, both in the on-going incident and afterwards. Being sexual harassed may lead to different kinds of negative influence in the nurse’s professional role as well in their own health.

Conclusion: More research is necessary, this study describes that nurses have different experiences of sexual harassment, strategies for management is non-existing or not efficient enough.