his.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sociala mediers effekt på ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa: En litteraturstudie
Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande. a.annerfalk@gmail.com.
Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande.
2019 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)Alternativ titel
The effect of sociala media on the mental health of adolescents and young adults : A literature study (Engelska)
Abstract [sv]

Introduktion: De senaste åren har användning av sociala medier ökat kraftigt hos ungdomar. 92 procent av alla 13 till 16 åringar använder idag sociala medier där de vanligaste medierna är Facebook, Instagram och Snapchat. Något annat som ökar i samma takt som sociala medier är psykisk ohälsa hos ungdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka huruvida ungdomar och unga vuxnas (13-24 år) användande av sociala medier har några effekter på deras psykiska hälsa och välbefinnande. Metod: Metoden är en litteraturstudie där 21 vetenskapliga artiklar har analyserats för att besvara frågeställningarna. Resultat: Sociala medier visade sig både  ha en negativ och en positiv effekt på unga människor. Psykologiska konsekvenser kunde påvisas och förklaras genom såväl hur sociala medier används, hur ofta de används och olika medierande variabler. Den starkaste medieringen visades vara FoMO, rädslan över att råka missa något om man inte ständigt kollar igenom sina sociala medier. Social medier påvisades även vara ett hälsofrämjande verktyg om de används med måtta, individen utvecklar då dels sin kommunikationsförmåga och stärker sitt sociala umgänge och stöd. Slutsats: Sociala medier har såväl positiva som negativa effekter på den psykiska hälsan. Däremot blir slutsatsen i denna litteraturstudie att de negativa effekterna överväger och att sociala medier således bör användas med mer varsamhet och eftertanke.

Abstract [en]

Introduction: In recent years, the use of social media has increased significantly in young people. 92 percent of all 13 to 16-year-olds today use social media where the most common media are Facebook, Instagram and Snapchat. Something else that increases at the same rate as social media is mental illness in young people. Aim: The purpose of this literature study is to investigate whether adolescents and young adults (age 13-24) use of social media has any effects on their mental health and well-being. Method: The method is a literature study in which 21 peer reviewed articles have been analyzed to answer the questions. Result: Social media proved to have both a negative and a positive effect on young people. Psychological consequences could be demonstrated and explained by how social media are used, how often they are used and different mediating variables. The strongest mediation was shown to be FoMO, the fear of missing something out if not constantly checking through their social media. Social media was also shown to be a health-promoting tool if used in moderation, as the individual then develops his or her communication skills and strengthens the social interaction and support. Conclusion: Social media have both positive and negative effects on mental health. However, the conclusion in this literature study is that the negative effects outdo the positive effects, and social media should therefore be used with more caution and reflection.

 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2019. , s. 45
Nyckelord [en]
mental illness, social media, adolescents, FoMO, attention seeking
Nyckelord [sv]
psykisk ohälsa, sociala medier, ungdomar, FoMO, uppmärksamhetssökande
Nationell ämneskategori
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:his:diva-17241OAI: oai:DiVA.org:his-17241DiVA, id: diva2:1328343
Ämne / kurs
Folkhälsovetenskap
Utbildningsprogram
Folkhälsovetenskapligt program
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2019-06-20 Skapad: 2019-06-20 Senast uppdaterad: 2019-06-20Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(815 kB)257 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 815 kBChecksumma SHA-512
fcdc4edd864eeb925256bcd7bbc22c6dde8a010bc4b204085233ec38465e4546bd602b307b440bdd43a92969124fdd99663a7572f4584576adbcc78fa9e31ed4
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Annerfalk, AliceSvensson, Ida
Av organisationen
Institutionen för hälsa och lärande
Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 257 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 1001 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf