I den här texten lyfter jag fram den nya ämnesplanen i religionskunskap på gymnasiet. Syftet med detta är att sätta denna ämnesplan i relation till religionslärarens medborgarbildande uppgift. Med utgångspunkt i bildningsbegreppet diskuteras denna uppgift som en fråga om att se till religionslärarens frirum. Diskussionen utmynnar i ett resone-mang om betydelsen av att läraren inte ensidigt ser till vissa bildningsmål i ämnesundervisningen på bekostnad av andra.