Högskolan i Skövde

Studien syftar till att reda ut i vilken utsträckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende på utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benämner Vingen studerats. Studien är kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.

Resultatet av studien visar på att det studerade arbetslaget använder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebär att de inte använder någon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ”farten” och under dagen både i kommunikation med varandra men också individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier är att använda sig av ett färdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra året. Detta bidrar till att de inte använder sig av genomtänkta planeringsstrategier för sin verksamhet. Matematiken på avdelningen blir osynliggjord för barnen då personalen väljer att inte benämna matematik eller uppmärksamma barnen på matematiska begrepp.

Den informella planeringsstrategin ger ytterst lite rum för reflektion och eftertanke i fråga om innehåll och arbetssätt. Detta påverkar i sin tur personalens samsyn på sin verksamhet då de inte gör genomtänkta val. Resultatet ställs i relation till tidigare forskning inom planeringsarbete och matematik vilket styrker studiens slutsats att planeringens strategi kan påverka vilka kunskaper och färdigheter barn får möjlighet att utveckla. Studiens resultat diskuteras också i relation till didaktiska konsekvenser för yrkesrollen och förslag på vidare forskning inom området ges.

The purpose of this study is to unravel the extent to which the preschool planning strategies effects children’s development in mathematics. To support the purpose a part of a preschool called “Vingen” has been studied. The study is qualitative and is inspired of the ethnographic research tradition.

The result shows that “Vingen” uses an informal planning strategy. It means that they do not use any given time to plan their activities, instead they use time trough out the day when the children are playing. Their strategies are to use material that someone else already has created or they use something they did the year before. They do not use methods that they have reflected about, which means that the activities are not planned to fit the specific children. The mathematics is invisible for the children because the preschool teachers do not guide the children to acknowledge it.

The informal planning strategy only provides a small part of reflection of the activities. This affects the quality of the preschool because the teachers do not have the same view of the activities. The result of the study is discussed in relation with previous literature about the subjects which prove that the result of the study is reliable, that the planning strategies can effect what knowledge the children may develop. It is also discussed what the result means for the teachers work and suggestions for further science is presented.