Högskolan i Skövde

Introduktion: Sjuksköterskor har ett arbete med tung belastning och en psykosocialt krävande arbetsmiljö, detta genererar i en ökad risk för sjukskrivning. Hälso- och sjukvården är den arbetsgrupp som är i topp bland sjukskrivningar. För att förebygga och stärka sjuksköterskor kan fysisk aktivitet hjälpa, men många uppnår inte den rekommenderade nivån. Varför uppnår inte sjuksköterskor den?

Syfte: Syftet med detta examensarbetet är att göra en litteraturstudie för att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors motivation, upplevda hinder och möjligheter till att utföra fysisk aktivitet.

Metod: En systematisk litteraturstudie har använts där 10 artiklar inkluderats, detta har sedan analyserats med en tematisk analys.

Resultat: Den tematiska analysen genererade i 4 teman: Arbetsmiljön och fysisk aktivitet, fritid och fysisk aktivitet, motivation och self-efficacy. Som underrubrik i varje tema användes hinder och möjligheter. Hinder var vanligast förekommande och detta var bland annat skiftarbete, trötthet, familjeförpliktelser och institutionella hinder. Möjligheterna bestod bland annat av upplevda hälsofördelar, socialt stöd och förebilder.

Slutsats: Många hinder kunde kopplas till arbetsplatsen, då många sjuksköterskor inte har tid över på fritiden och därav skulle en hälsofrämjande insats på arbetsplatsen kunna generera i att fler sjuksköterskor blir fysiskt aktiva.

Introduction: Nurses have a job with a heavy workload and a psychosocially demanding work environment, this generates in a increased risk of sick leave. Healthcare is the working group that is at the top of sick leave. Physical activity can help to prevent and strengthen nurses, but many do not reach the recommended level. Why don’t nurses achieve it?

Purpose: The purpose of this thesis is to conduct a broad literature study to investigate which factors affect nurses’ motivation, perceived barriers and facilitators to physical activity.

Method: A systematic literature study was used where 10 articles were included, which was then analyzed with a thematic analysis.

Results: The thematic analysis was generated in 4 themes: Work environment and physical activity, leisure time and physical activity, motivation and self-efficacy. Obstacles and opportunities were used as a sub-heading in each theme. Perceived barriers were most common and this included shift work, fatigue, family obligations and institutional barriers. The opportunities consisted of, among other things, perceived health benefits, social support and role models.

Conclusion: Many barriers could be linked to the workplace, as many nurses do not have time in their spare time and hence a health promotion effort at the workplace could generate more nurses becoming physically active.