his.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Könsidentitet – dealbreakers vid utbildningsval
Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi. (Informationssystem (IS), Information Systems)
Högskolan i Skövde.
Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi. (Distribuerade realtidssystem (DRTS), Distributed Real-Time Systems)ORCID-id: 0000-0003-2141-2146
2018 (Svenska)Ingår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, artikel-id 705Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Nätverks och systemadministration (NSA) är en teknisk IT utbildning som traditionellt sett haft en homogen studentgrupp, med nästan uteslutande manliga studenter. Det finns dock ett mål från Högskolelagen om att aktörer inom högre utbildning ska arbeta för en breddad rekrytering till högre utbildning och därmed med diversifierade studentgrupper (Sveriges Riksdag, 2018). Vidare finns det flera studier som påvisar att dynamiken i en grupp förbättras om den är mer diversifierad och detta ensamt är en anledning att bland annat sträva efter en jämnare könsfördelning (Curşeu et al. 2017; Curşeu & Sari, 2015; Hansen et al., 2015 ). För att arbeta vidare med att uppnå en jämnare könsfördelning på NSA-utbildningen har en enkätstudie bland studenterna i årskurs ett utförts. Syftet att kartlägga om det finns några skillnader mellan könen avseenden hur de upplever utbildningen och vilka aspekter de värderar högst vid valet av utbildning. Vi har valt att fokusera på befintliga studenter inom utbildningen i årskurs ett då den studentgruppen har ca 10 % kvinnliga studenter.

Med studiens resultat hoppas vi kunna identifiera skillnader i vilka aspekter som är viktiga för studenter av olika kön när de väljer utbildning samt strukturer i utbildningen som bidrar till en snedvriden könsfördelning. Vi kan senare arbeta vidare med de problem vi identifierar och förhoppningsvis uppnå en jämnare könsfördelning på utbildningen.

Enkäten skickades till 59 studenter på utbildningen, varav 21 svarade. Av dem angav 14 att de identifierade sig som män och 6 att de identifierade sig som kvinnor.  En person angav annat/vill ej uppge på frågan, detta svar har tagits bort från analysen då syftet är att se skillnader i svaren mellan män och kvinnor. I första delen av enkäten fick de svarande rangordna vilka av åtta egenskaper de värderade högst när de valde utbildning. Generellt så värderade alla svarande möjligheter till jobb, intresse för området och kunniga lärare högt. Den skillnad som kunde observeras mellan könen var dock att de kvinnliga svarande rankade möjligheterna till jobb högre än de manliga svarande. Samtliga kvinnliga sökande rankade möjligheten till jobb som den viktigaste eller näst viktigast aspekten, svaren från männen var mer varierande. 71 % av de manliga svarande att ”området är intressant” som den viktigaste aspekten där svaren från de kvinnliga deltagarna var mer spretiga.

Deltagarna fick sedan svara på hur de upplevde utbildningen. Här observerades skillnader mellan hur män och kvinnor bedömde hur deras förkunskaper påverkade deras möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. Sammantaget svarade kvinnorna i högre grad att de saknat förkunskaper och därför haft svårt att tillgodogöra sig utbildningen. Något som stärker bilden att kvinnor valt utbildningen för att den leder till jobb i högre grad än de manliga svarande.

Sammantaget visar enkäten att de män och kvinnor som deltagit i studien i stort rankar samma egenskaper hos en utbildning högt. De kvinnliga svarande lägger större vikt vid möjligheterna till jobb och de manliga rankar intresset för området högre.

 

 

 

 

Referenser

Curşeu, P. L., Chappin, M. M., & Jansen, R. J. (2017). Gender diversity and motivation in collaborative learning groups: the mediating role of group discussion quality. Social Psychology of Education, 1-14.

Curşeu, P. L., & Sari, K. (2015). The effects of gender variety and power disparity on group cognitive complexity in collaborative learning groups. Interactive Learning Environments, 23(4), 425-436.

Hansen, Z., Owan, H., & Pan, J. (2015). The impact of group diversity on class performance: evidence from college classrooms. Education Economics, 23(2), 238-258.

Sveriges Riksdag (2018). Högskolelag (1192:1434). Tillgänglig på internet: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 [Hämtad 2018-02-13]

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2018. artikel-id 705
Nationell ämneskategori
Pedagogiskt arbete
Forskningsämne
Informationssystem (IS); Distribuerade realtidssystem (DRTS)
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:his:diva-16337OAI: oai:DiVA.org:his-16337DiVA, id: diva2:1258543
Konferens
NU2018 - Det akademiska lärarskapet, Västerås, 9-11 oktober, 2018
Tillgänglig från: 2018-10-25 Skapad: 2018-10-25 Senast uppdaterad: 2018-12-12Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Abstracts

Personposter BETA

Kävrestad, JoakimModig, Dennis

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Kävrestad, JoakimZaxmy, JohanModig, Dennis
Av organisationen
Institutionen för informationsteknologiForskningscentrum för InformationsteknologiHögskolan i Skövde
Pedagogiskt arbete

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 110 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf