Högskolan i Skövde

Med den här studien vill jag skapa bättre förutsättningar och djupare förståelse av vår pedagogiska praktik samt förstå hur olika identitetspositioner och roller skapas utifrån miljö, material och pedagogers förhållningssätt i form av språk. Studien har lyssnandet, synen på det kompetenta barnet och miljön som den tredje pedagogen i fokus av beaktandet i barns lärprocesser och identitets- och subjektskapande. Genom att utgå från ett poststrukturellt perspektiv belyser denna studie barnens identitetsskapande i termer av något som ständigt är i rörelse och ur ett normkreativt perspektiv;vi blir olika i olika situationer och sammanhang. Syftet med studien är att undersöka pedegogernas förhållningssätt, språket, materialet och miljön och hur de bidrar till barns subjektskapande i den pedagogiska praktiken. Studien är kvalitativ med en etnografisk ansats och datamaterialet är insamlat genom observationer av förskollärare och två olika barngrupper samt intervjuer av förskollärare. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt är av stor betydelse när identitetspositioner intas eller tilldelas samt att användningen av miljön och materialet som finns i miljön påverkar hur olika identitetspositioner framträder.

With this study, I aim to create better conditions and deeper understanding of our teaching practice and understand how various identity positions and roles occur from an environmental, pedagogical material and preschool teachers' approach in the form of language. The study has used listening, the view of the competent child and the environment as the third teacher as in the focus of the consideration of children's learning processes and identity and subjectivity. By starting from a post-structural perspective, this study highlights the children's identity in terms of something that is constantly in motion and from a standard creative perspective; we will be different in different situations and contexts. The purpose of the study is to examine preschool teachers' approach, language, pedagogical material, the environment and how they contribute to children's subjectivity in educational practice. The study is qualitative with an ethnographic approach and the data is collected through observations of preschool teachers, two different groups of children and interviews of preschool teachers. The results show that teachers' approach are of great importance when the identity of the positions taken or are given in addition how the use of the environment and the pedagogical material found in the environment affect how different identity positions emerge.