Högskolan i Skövde

De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan påverkas av de förhållningssätt som den beslutsfattande läraren har till sin undervisning. Att se på språk och skrivande utfrån olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte är att identifiera de skrivpedagogiska synsätt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys där synsätten identifierades med inriktning på språk, skrivande, skrivinlärning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. Utgångspunkten för analysen är fem diskurser om skrivpedagogiska synsätt; färdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen. Resultatet visar att ett fåtal synsätt representeras övervägande i styr­dokumenten, men att samtliga synsätt i någon mån går att finna. Framförallt är ett processinriktat synsätt representativt för synen på skrivande medan en mer allmänt hållen inställning vid inlärning och undervisning visar ett kreativitets­inriktat synsätt, bedömningen sker till synes främst utifrån färdighetsinriktade synsätt. Resultatet av dokumentanalysen har med sekundärt syfte jämförts med en mindre enkätundersökning där resultatet visar att skillnader finns i hur framträdande de olika synsätten är i dokumenten och undersökningarna emellan. I diskussionen framkommer vilken relation resultatet har till annan forskning. Där görs även en jämförelse med valda punkter ur den vid tiden för studien kommande kursplanens utkast.

Thoughts behind planning and implementation of writing instruction in primary school is influenced by the attitudes the teacher has to his/hers teaching. To view language and writing from different perspectives yields different results. This study aims to identify the type pedagogical approach that is reflected in the governing documents for the primery school. The study carried out through an extensive document analysis in which the discourses of writing were identified, focusing on approach to education, language and writing. The starting point of the analysis was five discourses on writing pedagogical approach, a skill discourse, a creativity discourse, a process discourse, a genre discourse and a social practice discourse. The results show that a few of the approaches were represented more then other´s in the governing documents, but that all the approaches, to some extent, can be found. Above all is a process-oriented approach, representative of the view of writing while a more general attitude to learning and teaching displays a creativity approach, the assessment is made to appear mainly on the basis of a skill approach. The result of the document analysis whas, as a secondary aim, compared with a smaller questionnaire survey and the result show that differences existed between survey responses. There are also differences in how prominent the different approaches are in the documents. In the discussion of the results, the relationship between the outcome and previous research is raised. There is also a comparison of selected points from the forthcoming, course plan draft that at the time of the study is in alteration.