De senaste åren har grundskoleelevers matematikkunskaper försämrats. Ur pedagogisk synpunkt är forskning inom kognition och lärande nödvändig för att hitta sätt som kan bryta denna trend bland eleverna. Inom kognitionsforskning har det nyligen blivit allt tydligare att kognitiva processer inte kan bortse ifrån individers kropp eller den sociala omvärlden. Mycket forskning visar att fysisk aktivitet och rörelse har positiv påverkan på lärande vilket borde ha viss betydelse för hur pedagogiken läggs upp ute i skolorna. Den här studien har främst som avsikt att undersöka huruvida fysisk aktivitet i samband med problemlösning i matematik påverkar elevernas resultat på ett positivt sätt. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett experiment med elever ur årskurs fem. Tolkningen av resultaten är att matematikuppgifter som kan relateras till den fysiska aktivitet som används (till exempel: elever räknar tal som inkluderar cykling samtidigt som de själva cyklar) har positiv inverkan på elevers förmåga att lösa uppgifter.