Högskolan i Skövde

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt samhällsproblem som drabbar många kvinnor varje år. Detta orsakar stora konsekvenser för deras hälsa och kan även leda till deras död. I distriktssköterskors uppgift ingår att arbeta hälsofrämjande för att lindra lidande, förebygga ohälsa samt att upptäcka våld i nära relation.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktsköterskors erfarenhet av att fråga och agera vid våld i nära relation i mötet med kvinnor i primärvård.

Metod: En kvalitativ studie tillämpades med öppna frågor. Vid analysen av materialet användes en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskor saknar tydliga rutiner för att möjliggöra att frågan om våld i nära relation ställs, men att de ändå frågar vid tecken på eller misstanke om våld. De aspekter som skapar en känsla av trygghet för vid dessa svåra möten är stöttning av kollegor och chefer. Essensen av fenomenet byggs upp av tre kategorier: Vad påverkar att fråga eller inte fråga om våld i nära relation; Förutsättningar som möjliggör att frågan ställs samt Att agera efter att frågan ställs.

Konklusion: Det behövs tydligare rutiner samt ytterligare kunskap för att möjliggöra för distriktssköterskor att i större omfattning fråga om våld i nära relation.

Background: Intimate partner violence is a global health issue that effects many women and their well-being each year and it can also cause their death. A district nurse’s task is to promote health, prevent suffering and to identify intimate partner violence. 

Aim: The purpose of the study was to describe district nurses' experience of asking and acting on intimate partner violence in the meeting with women in primary care. 

Method: A qualitative study was applied with open questions. A qualitative content analysis was used in the analysis of the material. 

Findings: The result showed that district nurses lack clear routines to enable the question of IPV to be asked, but they do ask when signs of intimate partner violence are present. The aspects that make district nurses feel safe in those difficult meetings are support from colleagues and managers. The essence of the phenomenon is built up by three categories: What affects asking or not asking about intimate partner violence; Conditions that enable the question to be asked and Acting after the question is asked. 

Conclusion: Clearer routines and knowledge are needed to enable district nurses to ask more extensively about intimate partner violence.