Högskolan i Skövde

Bakgrund: Många äldre personer med kognitiv svikt och palliativt vårdbehov lever antingen hemma eller vårdas på vård-och omsorgsboenden. För att få en heltäckande förståelse av patientens symptom, kan sjuksköterskan använda sig av olika bedömningsinstrument. Det finns flera olika bedömningsinstrument tillgängliga för att bedöma symtom, både för generella och specifika symtom inom palliativ vård. Dessvärre är många av dessa verktyg inte lämpade för användning vid bedömningar av personer med minskad kognitiv förmåga. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av symtomskattning i kombination med bedömningsinstrument vid palliativ vård av personer med kognitiv sjukdom inom den kommunala hemsjukvården. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Insamlingen av data gjordes med kvalitativa enkäter med öppna frågor. Resultat: Resultatet presenteras i två övergripande kategorier: Symtombedömning och Möjligheter och utmaningar vid symtombedömning. Resultatet visar att symtombedömning med hjälp av skattningsinstrument genomförs i olika utsträckningar samt att samverka i team med patient, anhöriga samt andra professioner ses som en nödvändighet för att säkerställa en högkvalitativ och säker palliativ vård för personer med kognitiv sjukdom. Konklusion: Symtomskattning ska inte bara beaktas som en standardiserad process, utan snarare som en komplex och individuell bedömningsuppgift som kräver olika strategier baserat på patientens behov och situation.

Background: Many older adults with cognitive impairment and palliative care needs either live at home or are cared for in nursing homes. In order to obtain a comprehensive understanding of the older adults symptoms, nurses can utilize various assessment tools. Several symptom assessment tools are available to evaluate symptoms, both general and specific, within palliative care. Unfortunately, many of these tools are not suitable for use with individuals with reduced cognitive abilities. Aim: The purpose of the study is to illuminate nurses' experiences of symptom assessment in combination with assessment tools in palliative care for individuals with cognitive disorders within municipal home healthcare. Method: A qualitative method with an inductive approach was employed. Data collection was conducted through qualitative surveys with open-ended questions. Findings: The results are presented in two overarching categories: Symptom Assessment and Opportunities and Challenges in Symptom Assessment. The findings indicate that symptom assessment using assessment instruments varies, and collaboration in a team with the patient, family, and other professionals is considered essential to ensure high-quality and safe palliative care for individuals with cognitive disease. Conclusion: Symptom assessment should not be regarded merely as a standardized process but rather as a complex and individualized evaluation task that requires various strategies based on the patient's needs and situation.