Högskolan i Skövde

Introduktion: Idag har omkring 340 000 personer i Sverige någon grad av spelproblem, vilket är drygt 4 procent av befolkningen mellan 16–87 år. Cirka 165 000 personer delar hushåll med någon som har ett problemspelande och 68 000 utav dem är barn. Spelproblem ger stora samhällskostnader och den beräknade kostnaden är cirka 14 miljarder kronor per år.

Syfte: Att undersöka uppfattningar bland yrkesprofessionella spelberoendebehandlare om sitt nuvarande och framtida arbete och arbetssätt, dess vinster och begränsningar i förhållande till digitaliseringen.

Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Studiepopulationen bestod av sju yrkesprofessionella spelberoendebehandlare. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Majoriteten av spelberoendebehandlarna anser att digitalt stöd är ett bra hälsofrämjande komplement till de fysiska behandlingsmetoderna som finns idag. Med digitalbehandling behövs ingen restid, resväg eller transportmedel. De negativa aspekterna som framkom är att vissa klienter inte har råd eller tillgång till fungerande internetuppkoppling eller att kunskap saknas. Det finns även flertal frågetecken kring KBT som behandlingsmetod.

Slutsats: Digital kompetens kommer sannolikt bli en av framtidens stora konkurrensfördelar då de digitala behoven ökar. Spelberoendebehandlarna kommer att behöva utveckla sin digitala kompetens, arbetssätt, lära sig att använda nya redskap och tjänster inom digital behandling. Spelberoendebehandlarna önskar också en kunskapsutveckling gällande spelberoende och spelmissbruk i samhället, både för vuxna,barn och ungdomar.

Introduction: Today, around 340,000 people in Sweden have some degree of gambling problem, which is just over 4 percent of the population between ages 16 to 87. About 165,000 people share their household with someone who has a problem with gambling and 68,000 of them are children. Gambling problems results in large costs for the society. The estimated cost is approximately 14 billion SEK per year.

Aim: To examine gambling therapists perceptions and attitudes regarding their current and future work and working methods. And also it´s benefits and limitations in relation to digitalisation.

Methods: Qualitative study with semi-structured interviews. The study population consisted of seven gambling therapists. The interview material was analysed with qualitative content analysis.

Results: The majority of therapists believe that digital support is a good health promotion complement to the psysical treatment methods that exist today. With digital processing, no travel time, travel or means of transport are needed. The negative aspects that emerged are that some clients cannot afford or doesn’t have access to a functioning internet connection or that knowledge is lacking. There are also several questions about cognitive behavioral therapy as a treatment method.

Conclusion: Digital competence is likely to be one of the great competitive advantages of the future as digital need increase. Therapists in gambling addiction will need to develop their digital skills, working methods and learn to use new tools and services in digital treatment. The therapists also want knowledge development regarding gambling addiction in society, both for adults, children and teenagers.