Högskolan i Skövde

Kvinnliga undersköterskor inom äldreomsorgen i Sverige är en utsatt grupp där sjukskrivningar är vanligt förkommande och det finns rapporter som påvisar att sociala kontakter med vårdtagare ger en ökad risk för psykisk ohälsa. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för det emotionella arbete som ingår i en undersköterskas yrkesroll. Studiens teoretiska grund vilar på symbolisk interaktionism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hoschilds teori om emotionellt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes tio kvalitativa och semistrukturerade intervjuer där kvinnliga undersköterskor delade med sig av sina upplevelser och beskrivningar gällande sitt arbete inom hemtjänsten. Urvalsmetoden som används för studien är mål- och kriteriestyrt. Studiens resultat finner att samtliga undersköterskor beskriver sin yrkesroll som ett skådespel och att de måste hantera sina känslor för att kunna förhålla sig till de känsloregler som gäller i möte med vårdtagare. Emotionellt arbete inom hemtjänsten är ett viktigt redskap för att klara av de krav och förväntningar som vilar på yrkesrollen. Studien visar även att undersköterskorna saknar möjligheter och tid för gemensam reflektion över händelser och känslor som uppstår i arbetet.

Female assistant nurses in Swedish elderly care are an exposed group where sick leave is common and there are reports that show that social contacts with care recipients increase the risk of mental health. The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the emotional labor that is part of a nurse´s professional role. The theoretical framework in this study consists of symbolic interactionism, Goffman's dramaturgical perspective and Hoschild's theory of emotional labor. In order to answer the study's purpose and questions, ten qualitative and semi-structured interviews were conducted in which the female home care assistants narrated their experiences and descriptions regarding their work in the home care service. The selection method used for the study is purposive sampling technique with a criterion selected. The results of the study find that all female home care assistants describe their professional role as an acting role and that they must manage their emotions in order to act according to the emotion rules that apply in meetings with care recipients. Emotional labor in the home care service is an important tool for meeting the demands and expectations that rest on the professional role. The study also shows that the home care assistants lack opportunities and time for joint reflections concerning incidents and emotions that arises at work.