Högskolan i Skövde

Inledning: I takt med digitaliseringen har digital hälsolitteracitet blivit en av de viktigaste hälsoindikatorerna. Då individen förväntas vara mer delaktig i sin egen hälsa krävs en viss nivå av digital hälsolitteracitet, det vill säga förmåga att finna och använda digital hälsoinformation och hantera digitala verktyg. Forskning visar att begränsad digital hälsolitteracitet leder till sämre hälsa och höga samhällskostnader och pekar på demografiska och socioekonomiska skillnader i befolkningen. Syfte: Att undersöka och beskriva faktorer som kan öka och främja människors digitala hälsolitteracitet ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv, baserat på den forskning som publicerats de senaste fem åren. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som design. Sökningar gjordes i PubMed och Cinhal och resulterade slutligen i 14 vetenskapliga originalartiklar som analyserades tematisk. Resultat: Fem teman identifierades; Inre drivkrafter, Levnadsvanor, Sociala faktorer, Praktisk erfarenhet och Användarvänlighet. En koppling fanns mellan positiva förväntningar, intresse för att söka hälsoinformation, hälsomedvetenhet, hälsosamma levnadsvanor och digital hälsolitteracitet. Social interaktion och stöd samt omfattningen av tid ägnad åt digitala verktyg motiverade till användning, bidrog till praktisk erfarenhet och främjade digital hälsolitteracitet. Slutsats: Då de inkluderade artiklarna representerar både kvalitativ och kvantitativ forskning från ett flertal delar av världen samt studiepopulationer med varierande ålder och kön är det sannolikt att litteraturstudiens resultat kan bidra till att öka förståelsen för vad som främjar och ökar hälsolitteracitet i befolkningen och även utgöra ett medel för individen att uppnå bättre hälsa.

Introduction: In the digital era, digital health literacy has become one of the most important health indicators. As individuals are expected to be more involved in their own health, a certain level of digital health literacy is required. Digital health literacy is the ability to find and use digital health information and manage digital tools. Research shows that low digital health literacy leads to poorer health outcomes and high costs for the society and indicates demographic and socio-economic differences in the population. Aim: To investigate and describe factors that can increase and promote people's digital health literacy from a public health science perspective, based on research published in the last five years. Methods: A systematic literature review was conducted. Searches were made in PubMed and Cinhal and 14 scientific original articles were analyzed thematically. Results: Five themes were identified; Motivation, Lifestyle behaviour, Social factors, Practical experience and Usability. There were sassociations between digital health literacy and positive expectations, interest in seeking health information, health awareness, and healthy life style. Social interaction and support as well as the amount of time spent on digital tools motivated and contributed to practical experience and promoted digital health literacy. Conclusion: As the articles reviewed represent both qualitative and quantitative research from several parts of the world and study populations of varying ages and sex, it is likely that the results of this literature study may help increase the understanding of what promotes and increases digital health literacy in the population and also constitutes a means for individuals to achieve better health.