Högskolan i Skövde

I takt med att samhället digitaliseras behöver den offentliga sektorn vara noggrann med att göra sina e-tjänster tillgängliga för alla. Medan vissa människor tjänar på att tjänster blir snabbare, mer bekväma och mindre kostsamma att ta del av riskerar människor med fysiska och kognitiva funktionsvariationer att utebliva från systemet om tillgängligheten inte är god. Dyslektiker är en grupp av användare som på grund av svårigheter att läsa och stava kan ha problem att ta till sig information genom läsning, något som alla behöver göra för att förstå information nödvändig för att till exempel sköta personliga ärenden eller utföra sin samhällsplikt. En User experience designer har uppgiften att utforma en god upplevelse för alla användare av produkter och tjänster, där tillgänglighet anses som en självklar faktor som är avgörande för användarupplevelsen. Problemet är dock att UX-designers inte alltid besitter de nödvändiga kunskaperna för att designa med tillgänglighet i åtanke. Web Content Accessibility Guidelines används vanligen som stöd för att göra digitala produkter och tjänster tillgängliga, men riktlinjerna och deras kriterier är till stor del tekniska. Detta gör det svårt för yrkesroller med begränsad kunskap om webbutveckling, exempelvis UX-designers, att tillgodoräkna sig tillgänglighet i sin verktygslåda av metoder att tillämpa för att skapa en god användarupplevelse. Den heuristiska utvärderingen har setts som en effektiv utvärderingsmetod som är mindre kostsam än traditionella användarundersökningar. Genom att modifiera heuristiker som används som grund för metoden, kan UX-designers få en bättre förståelse för tillgänglighet.I denna studie har syftet varit att ge UX-designers en bättre förståelse för tillgänglighet genom att ta reda på hur tillgänglighetsanpassade heuristiker kan utformas. Ett mål har även varit att ta fram sådana heuristiker som ska kunna användas för att informera design av offentliga e-tjänster utifrån dyslektiker som användargrupp. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där yrkesverksamma experter med kompetens inom UX, tillgänglighet och offentlig sektor har intervjuats. Litteratur och existerande riktlinjer och rekommendationer för tillgänglighet har även undersökts för att hitta ett sätt att utforma heuristiker som är lätta att förstå och tillämpa i en heuristisk utvärdering. Resultaten visade att det huvudsakliga svaret är att heuristiker som faller inom domänerna offentlig sektor, tillgänglighet och dyslexi bör utformas med hänvisning till WCAG, rekommendationer för kognitiv tillgänglighet och användares upplevelser. Målet att utforma heuristiker som är relevanta för dessa domäner har också uppnåtts, men frågan återstår om de är lätta att förstå och valida för sitt syfte.

Our society is under rapid development in terms of digitalization. Because of this, e-services that are provided by the public sector needs to be accessible for all. While some people benefit from these services getting faster, less costly and more comfortable to use, people with physical and cognitive disabilities risk to be excluded from the system if its accessibility isn’t up to par. Dyslectics are a group of users who – because of difficulties in reading and spelling – have a more difficult time understanding information through reading, which is something everyone needs to do in order to understand information necessary to carrying out personal matters or doing their duty as citizens to the state. The job of a User experience (UX) designer is to create good experiences for every user of a product or service, and accessibility is believed to be a crucial factor to achieve a good user experience. A supposed issue is that UX designers do not possess the required knowledge to design from an accessibility standpoint. The Web Content Accessibility Guidelines are usually used for this purpose, but the guidelines, along with their criteria, are largely made up of technical terminology and requirements. This is an issue for roles like UX designers that tend to have a limited understanding of web development but would greatly benefit from having accessibility as part of their toolbox of methods and knowledge to use to design user experiences. The heuristic evaluation is seen as an effective evaluation method which is less costly to perform in comparison to traditional user studies. It is believed that UX designers could get a better understanding of accessibility by modifying the heuristics used in the method.The purpose of this study has been to give UX designers the tools to a better understanding of accessibility, by researching how heuristics can be adapted to include accessibility. An overarching goal of this study has been developing such heuristics, but more precisely ones that can be used to inform design decisions pertaining to the development of public e-services and dyslectics as the primary target group. A qualitative research method has been applied for these purposes, where experts with practiced knowledge of UX, accessibility and the public sector have been interviewed. Literature about accessibility as well as existing guidelines and recommendations has also been reviewed to find out how to frame heuristics that are easy to understand and use.The results answered the main question of how heuristics should be developed for these purposes. They should be developed with reference to the WCAG, recommendations for cognitive accessibility as well as the experiences of users with dyslexia. The goal of developing such heuristics has also been achieved. Though future work is required to explore the validity of the heuristics, and whether they are easy to understand for UX designers.