I denna studie undersöks ett brädspel under utveckling. Innehållsmässigt bygger spelet på folklore och folkminne förlagt till delregionen Skaraborg. Med stöd av karta och resurskort berättar spelarna sagor. Utveckling och formgivning av spelet baseras i bland annat chunking-teori, effekter av kooperativt lärande och flytande roller bland spelare och spelledare. Svar eftersöks i frågan om spelare i sagoberättandet föredrar att samspela eller om de hellre tävlar mot varandra. För att utröna detta har spelet utvecklats med stöd av fokusgrupp och därefter testats med tre grupper av spelare i varierande ålder under spelsessioner som observerats. Efter spelsessioner har intervjuer hållits med spelledarna, vilka i spelet kallas Sagomästare. Svaren har analyserats för att bedöma vilka justeringar som går att göra i spelets fortsatta utformning, dels för dess potentiella underhållningsvärde och dels för dess möjliga funktion som pedagogiskt verktyg.