Högskolan i Skövde

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en djupt rotad sed. Ingreppet påverkar flickors och kvinnors livsvärld genom inverkan på deras fysiska och psykiska hälsa, samt begränsar deras reproduktiva och sexuella hälsa. En bra fysisk och psykisk hälsa hos elever ökar förutsättningarna för inlärning. Det hälsofrämjande arbetet är en av skolsköterskors huvudsakliga arbetsuppgifter.

Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors förebyggande och hälsofrämjande arbete med flickor som är eller kan komma att bli könsstympade.

Resultat: Analysen från intervjuerna resulterade i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna blev följande: att skapa en respektfull relation med elever, att identifiera elever som är eller kan komma att bli könsstympade beskrivs som komplext, betydelsen av kunskap och att känna trygghet i arbetet, att samverka är betydelsefullt för erfarenhetsutbyte och leder till ökad kunskap.

Konklusion: Studien visar att skolsköterskorna uttrycker behov av ökad kunskap, tydliga rutiner och samverkan i arbetet att identifiera och bistå elever som är, eller kan komma att bli könsstympade. Skolsköterskorna beskriver att de har ett ansvar i att informera om kvinnlig könsstympning. För det krävs kunskap samt förutsättningar för att etablera goda relationer med elever, vårdnadshavare och övriga professioner inom skolan.

Background: Female genital mutilation is a deeply rooted custom that affects the lifeworld of women and girls by causing physical and psychological damage, and also limiting their reproductive and sexual health. A student´s good mental and physical health improves the conditions for learning. Health-promoting work is one of the main duties of a school nurse.

Aim: The purpose of this study was to highlight school nurses´ preventative and healthpromoting work with girls who have undergone or are at risk of female genital mutilation.

Method: A qualitative study design was chosen. Qualitative content analysis with an inductive approach was used to analyse results. Semi-structured interviewes where conducted with eight school nurses in a large city in western and in middle-sized town in mid Sweden.

Results: The analyses of the interviews resulted in four main categories and eight subcategories. The main categories found were: to create a respectful relation with the pupils, identification of pupils in risk of or those already undergone female genital mutilation was found to be complex, the importance of knowledge and confidence at work, and collaboration is important in terms of exchanging experience and leads to increased knowledge.

Conclusion: This study indicates a demand for greater knowledge, clear routines and collaboration in the work with identifying and assisting pupils at risk of, or who have already been exposed, to female genital mutilation. The school nurses describe that they have responsibility when it comes to information concerning female genital mutilation, which requires knowledge and prerequisites to establish a relation with pupils, caretakers and other professionals in the school environment.