his.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Kjellström, Anita
Alternative names
Publications (3 of 3) Show all publications
Lindblom, J. & Kjellström, A. (2018). Pedagogisk meritering och pedagogisk karriärstege utifrån ett akademiskt lärarskap. In: NU2018 - Det akademiska lärarskapet: . Paper presented at NU2018 - Det akademiska lärarskapet, Västerås, 9-11 oktober, 2018. , Article ID 829.
Open this publication in new window or tab >>Pedagogisk meritering och pedagogisk karriärstege utifrån ett akademiskt lärarskap
2018 (Swedish)In: NU2018 - Det akademiska lärarskapet, 2018, article id 829Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Det är allmänt vedertaget att högre utbildning har flera olika syften, bland annat att förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap, framtida yrkesliv, anställningsbarhet samt bidra till personlig utveckling. För att kunna nå upp till dessa syften behöver det finnas en pedagogisk praktik inom högre utbildning som främjar ett vetenskapligt förhållningssätt till studenternas lärande. Från ett studentperspektiv driver Sveriges förenade studentkårer (SFS) [1] ett arbete för att främja förutsättningar för en god undervisning vid högskolestudier. Ett sätt att främja det systematiska kvalitetsarbetet är att fokusera på pedagogisk meritering av lärare. I arbetet med att revidera samt vidareutveckla innehållet i och processerna för pedagogisk meritering vid lärosätet har utgångspunkten varit att meritera engagerade, kunniga och ämneskompetenta lärare med hänsyn till lärargärningens olika möjligheter och begräsningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Det övergripande syftet för lärosätets modell för pedagogisk karriärstege är att bidra till den excellenta lärmiljön genom kvalitetsdrivande högskolepedagogiska processer i högre utbildning. Målet med den pedagogiska karriärstegen är att kompetensutveckla och bedöma ämneskunniga lärares skicklighet i att bedriva pedagogisk verksamhet i praktiken. Detta kan exempelvis ske genom att stimulera lärare att utveckla en hög pedagogisk kompetens, stimulera lärosätet och institutionerna att skapa goda förutsättningar för pedagogisk utveckling samt uppmärksamma och premiera hög högskolepedagogisk kompetens hos undervisande personal.

Motiveringen till att utgå ifrån begreppet akademiskt lärarskap (eng. Scholarship of Teaching and Learning [2], SoTL) för den reviderade pedagogiska karriärstegen är att den är i linje med Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF:s) uppdaterade rekommendation [3] om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande (Rek 2016:1).

I vårt bidrag åskådliggörs det akademiska lärarskapet utifrån ett högskoleperspektiv, med utgångspunkt i processen att revidera och förankra synen på pedagogisk meritering och denpedagogiska karriärstegen vid lärosätet. I styrdokumentet ”Riktlinjer för pedagogisk karriärstege vid Högskolan i Skövde” (Dnr HS 2017/405) [4] beskrivs begreppet akademiskt läarskap som ”… att ha ett vetenskapligt förhållningssät till kunskap och kunskapsbildning och vad det innebä att vara lärare i höre utbildning. Det akademiska lärarskapet innebär en kvalitetsdrivande strategi där läraren reflekterar över och argumenterar för sin lärargäning i ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Ett akademiskt lärarskap innefattar förutom skicklighet i undervisning och handledning även inslag av pedagogisk kritisk sjävreflektion”. Som ett resultat av det genomförda reviderings- och utvecklingsarbetet har exempelvis begreppet akademiskt lärarskap introducerats i lärosätets utvecklingsplan 2017-2022 [5] samt att ett råd för högskolepedagogisk meritering har inrättats. Vi kommer att beskriva vå utvecklings- och revideringsprocess och beskriva de möjligheter och utmaningar som vi stött på i olika sammanhang under resans gång med att förankra begreppet akademiskt lärarskap i organisationen. Dessutom diskuterar vi våra förväntningar och farhågor under det pågående och framtida arbetet. Vi hoppas att inspirera andra lärosäten som planerar att inrätta någon form av pedagogisk meritering utifrån ett akademiskt lärarskap.

Referenser

[1] https://www.sfs.se/publikation/agenda-pedagogik

[2] Kreber, C. (2002). “Teaching excellence, teaching expertise, and the scholarship of teaching.” Innovative Higher Education, 27(1), pp. 5-23.

[3] REK 2016-1 Mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande. Tillgäglig på

http://www.suhf.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=f66b107a-bb35-44b1-a4bd-98518d2d6950&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedFile_1937ad3d-3d25-4e4d-8dc5-

9c490b27432e&FileName=REK+2016-

1+Om+beh%c3%b6righetsgivande+h%c3%b6gskolepedagogisk+utbildning_Dnr+024-16.pdf&Attachment=True

[4] http://www.his.se/Policies/Forskning_utbildning_forskningsniva/Riktlinjer%20pedagogisk%20meritering%20-%20beslutad.pdf

[5] http://www.his.se/Policies/StrategierKvalitetOrganisation/utvecklingsplan_for_his_2017_2022.pdf

National Category
Pedagogical Work
Research subject
Interaction Lab (ILAB); Individual and Society VIDSOC
Identifiers
urn:nbn:se:his:diva-16345 (URN)
Conference
NU2018 - Det akademiska lärarskapet, Västerås, 9-11 oktober, 2018
Available from: 2018-10-28 Created: 2018-10-28 Last updated: 2018-12-12Bibliographically approved
Mattsson, A. (2009). Flexibel utbildning i praktiken: En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande. (Doctoral dissertation). Göteborgs universitet
Open this publication in new window or tab >>Flexibel utbildning i praktiken: En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande
2009 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [en]

The aim of this study is to examine the pedagogical processes that evolve in an "open" design for online learning realized in relation to a specific setting. The study describes and analyzes pedagogical activities in a distance education course in higher education that uses an asynchronous conference system for communication and interaction.

The study's theoretical framework is based on the CSCL field, and a socio-cultural perspective, where the aim of the research is to create artefacts and environments that support meaning making in practice. The study was conducted in an authentic environment and can be described as an ethnographic exploratory case study. The analysis focuses on how the practice is established and constituted over time. The unit of analysis is ongoing interaction between nine groups of students and their teacher.

Some overall patterns has been analysed and three models of division of labour emerged in the study. The produced assignments mirror the negotiations the groups’ members have in understanding how and when they will be working with the assignments. The course had a weak educational framing and the participants were responsible for their own learning. The teacher's instructions were intentionally broad and vague, an open design, which allowed the students to use their creativity in the work. Even if the teacher was responsible for monitoring the students' discussions, she did not participate because she thought it was too difficult to understand when her active participation supported the students and when it did not.

The relations between and within the structuring resources were used in learning communities and the students acted in relation to them. To understand how to divide and allocate tasks, and how to solve problems, is not only done in relationships and people's thinking, but also implicit in learning communities. This means that teachers have to design courses in new ways. The requirements for participation, interaction, and communication, must be determined. The way in which an assignment is formulated structured the students' way to solve the assignments.

 

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborgs universitet, 2009. p. 222
Series
Göteborg Studies in Educational Sciences, ISSN 0436-1121 ; 267
Keywords
Higher education, distance education, online learning, e-learning, project work, problem based work, teacher roles, pedagogical processes, collaborative learning, Computer Supported Collaborative Learning; CSCL
National Category
Pedagogy
Research subject
Humanities and Social sciences
Identifiers
urn:nbn:se:his:diva-2915 (URN)978-91-7346-627-1 (ISBN)
Public defence
(English)
Available from: 2009-05-07 Created: 2009-03-27 Last updated: 2017-11-27Bibliographically approved
Mattsson, A., Karlsson, M. & Lindström, B. (2008). Silence on the Net: Distance Education Design in a CSCL and Community of Practice Framework. In: Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2008 (SITE 2008) (pp. 549-556). AACE
Open this publication in new window or tab >>Silence on the Net: Distance Education Design in a CSCL and Community of Practice Framework
2008 (English)In: Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2008 (SITE 2008), AACE , 2008, p. 549-556Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

This paper is about distance education design in a CSCL framework, building on theories of communities of practice. One teacher and nine student groups in higher education have been followed during one course. An analysis is made on1098 posted contributions, and interviews made with all participants. The result shows that the teacher says she is embraced by socio cultural theories. However, in practice she carries through the course in a constructivist manner, leaving it up to the students to form their pedagogical practice to a great extent on their own. Structuring assignments, feedback, designing for the unexpected, teacher as a co-learner, are aspects highlighted in the analysis.

Place, publisher, year, edition, pages
AACE, 2008
Research subject
Humanities and Social sciences
Identifiers
urn:nbn:se:his:diva-2799 (URN)
Available from: 2009-03-02 Created: 2009-03-02 Last updated: 2017-11-27
Organisations

Search in DiVA

Show all publications