Högskolan i Skövde

Genforskningen har koncentrerat sig på att urskilja vilka gener som påverkar eller skapar vilka beteenden och tendenser. Det finns till exempel en enda gen SRY, som möjliggör förekomsten av manligt biologiskt kön (Mukherjee, 2018). Det finns en gen FOX P2 som har med språkförmågan att göra. Men det finns tusen andra gener som också har med manligt kön och/eller språkförmåga att göra, som tillåter eller förhindrar manligt kön att uppstå i en viss individ, som hindrar eller tillåter en viss individ i en viss familj med FOX P2 att kunna utveckla normalt tal. Forskningen kring relationer mellan gener och beteenden och fysiologiska egenskaper pågår globalt. Ovan nämnda exempel är två av tusentals.

Relationerna mellan gener är komplexa; en viss genuppsättning kan inte förutsäga visst beteende med precision. Ändå har till exempel den intensiva adhd-debatten präglats mycket av just behovet att konstatera vissa beteenden och tendenser som bestämda och givna ”av naturen”. I fallet adhd gäller dessutom att man hittills inte har intensivstuderat eller spårat avvikelser på gennivå.

Neurofysiologin rymmer numera mycket kunskaper om relationen mellan specifika gener och specifika egenskaper. Exempelvis visar autism och Aspberger specifika drag i nervcellerna. Hos personer med autism är enligt vissa studier de trådar som förbinder nervcellerna kortare än hos den fysiologiska normalindividen, och genen FOXP2 är frånvarande hos individer med vissa svårigheter i språklärande. Men hos adhd finner man inte neurofysiologiska särdrag.

Drawing on Asplund’s notion of “social responsivity,” the author reinterprets data from ethology, child psychology, and social psychology, leading to the assertion of a “concrete sociality,” highlighted through the concept of “social responsivity.”

En se basant sur la notion de « réactivité sociale » d’Asplund, l’auteur réinterprète les données de l’éthologie, de la psychologie de l’enfant et de la psychologie sociale qui l’amènent à postuler l’existence d’une « socialité concrète », mise en évidence à partir de l’idée de « réactivité sociale ».

Begreppet signifikant symbol är grundläggande i G. H. Meads sociologi/socialpsykologi. Medveten rationell intelligens förutsätter utveckling av symboler, i arten såväl som individen; symboler skapas i sociala situationer där individer framkallar liknande responser hos alla deltagare. Men symbolbegreppet är oklart avgränsat av Mead. Artikelns bidrag: en preciserad analys av symbolens uppkomst i bio-social evolution; en utveckling och precisering av Meads symbolbegrepp; påvisande av den radikalt kritiska potentialen i Meads tes om vokala gesters transformation till symboler. Begreppsparen likhet/olikhet, närhet/distans utvecklas. De appliceras på dimensionerna rum/tid. Dessa sex är nödvändiga för symbolers utveckling ur primitiva gester. Argumentationen bygger på Meads tes om gester som påverkar sändare och mottagare på liknande sätt. Symboler har socialt ursprung, med fysiologin som förutsättning. Konsekvenserna är omfattande för analysen av kommunikation och intelligensutveckling, även digitalisering och medikalisering av mänskliga relationer. I beteendevetenskapen blir symboliserande socialitet förutsättning för sociologin och merparten av psykologin. Socialpsykologin blir grunden för båda. Psykologiska frågor besvaras utifrån social helhet, inte tvärtom.

The significant symbol is basic in G. H. Meads sociology/social psychology. Conscious rational intelligence presupposes development of symbols, in species as well as in individuals; symbols are created in social situations where individuals call forth similar responses in all participants. But the concept of significant symbol is not clearly defined by Mead. My contribution: a precise analysis of the emergence of the symbol in bio-social evolution; development and specification of Meads symbol-concept; demonstration of the radically critical potential in Mead’s thesis on vocal gestures’ transformation to symbols. The concepts similarity/difference, proximity/distance are developed and applied to the dimension’s space/time, all six necessary for symbols’ developing from primitive gestures. Argumentation builds on Meads thesis of gestures inf luencing sender and receiver in the same way. Symbols originate socially, physiology being a presupposition. Consequences embrace all communication and intelligence development, even digitalization and medicalization of human relations. In behavioral science symbolizing sociality becomes fundament for sociology and most psychology, social psychology the basis for both. Psycholo-gical questions are answered from social whole, not the other way.

Vad kan Svante Pääbos och hans forskarteams kartläggning av neandertalares DNA lära oss om människan? I dialog med socialpsykologisk teori föreslår Lars-Erik Berg att svaret på frågan börjar i språket. Det är först genom samspelet mellan artfränder via ett mer avancerat språk som den abstraktionsförmåga uppstår som gör det möjligt att föreställa sig att en annan värld kan vänta på andra sidan backkrönet.

Allt fler människor börjar nu ifrågasätta de bokstavsdiagnoser som de fått som barn och detta är utgångspunkten för Lars-Erik Bergs artikel När spricker ballongen? Berg återkommer här till ”vikten av att knyta samman kropp, handling och social situation” och hänvisar till forskning som visar att våra gener inte är statiska utan utvecklas i samspel med miljön och att detta sker redan under fostertiden. Tvistefrågan arv eller miljö är vilseledande, eftersom det alltid handlar om arv och miljö.