Högskolan i Skövde

Purpose: This article investigates how strategic flexibility (SF) is achieved in small and medium-sized enterprises (SMEs), exploring whether SF contributes to firm growth and the associated enablers and barriers of SF.

Design/methodology/approach: To offer a more nuanced view of SF in SMEs, a qualitative approach is applied. Researchers conducted and analyzed 91 interviews with owners and chief executive officers (CEOs) of SMEs exhibiting high growth and explored whether SF contributes to firm growth and the associated enablers and barriers of SF.

Findings: The results show a connection between SF and firm growth and confirm the importance of strategic orientation for SF in SMEs. Contrary to the existing literature, this study found a neutral impact of external networks and a positive impact of slack resources on SF. The lack of competent employees emerged as a considerable barrier to SF in SMEs.

Research limitations/implications: More research focusing on the relationship between SF and firm growth is suggested, as well as further research about the relevance of slack resources and external networks as enablers of SF in SMEs.

Practical implications: Motivating and developing valuable employee competence are the key managerial implications. Additionally, business consultants and business developers in the public sector must find ways to increase business consultants and business developers' relevance to SMEs.

Originality/value: This article explores SF in SMEs, a context of disagreement in previous literature, and finds that SF contributes to SME growth. A qualitative approach is used, enrichening a field dominated by quantitative methodological choices. 

Even though, the human resource management literature has highlighted the importance of having employees that are committed to the organization, research on strategic human capital has yet to fully consider how commitment is related to human capital resources. In order to overcome the dominant individual-level conceptualization of commitment and to detail how commitment affects human capital resources, we develop the unit-level concept of commitment capital, which we divide into three levels: affiliative commitment capital, affinitive commitment capital, and absolute commitment capital. These conceptualizations are based on a 10-year case study and incorporate commitment into a strategic human capital framework, thus bridging the current gap between organizational commitment and human capital resources. 

Kursen Externredovisning I är en grundkurs som normalt ingår i en kandidatexamen i företagsekonomi. Den läses av första terminens programstudenter. Traditionellt kännetecknas grundkurser i externredovisning världen över av stora föreläsningsgrupper, knappa resurser, låg genomströmning och en uppfattning hos studenterna att kursen är svår (Springer Sargent, Borthick, & Lederberg, 2011). Motsvarande kurs i externredovisning ingår normalt i en ekonomexamen oavsett var du läser och upplever även liknande utmaningar.

Januari 2021 sammanfattades kursens utmaningar i i) låg genomströmning som försämrats ytterligare den första pandemihösten, ii) indikationer från lärarna att studenterna börjar läsa och arbeta med materialet alldeles för sent, iii) ej tillfredställande närvaro vid undervisningsmomenten. Tillsammans startade lärarlaget en resa mot att göra om kursen för att möta utmaningarna. Målet med förändringen var att hjälpa förstaårsstudenterna att börja studera i tid och som ett resultat uppnå högre genomströmning på kursen.

Kursens tidigare upplägg var föreläsningar, övningar och handledningstillfällen. Inga tillfällen har varit obligatoriska. Kursen innehöll en inlämningsuppgift som examinerade ett lärandemål. Övriga fyra lärandemål examinerades via salstentamen vid kursavslut. Efter ändringen justerades lärandemålen i kursplanen för att lättare kunna examinera studenterna löpande. Innehållsmässigt är det små ändringar som skett. Undervisningens upplägg har ändrats och strukturerats till fyra moduler. Modul ett respektive två avslutas med en digital examination. De två sista modulerna examineras med hjälp av två separata salstentamen (samma dag). Förutom föreläsningar, övningar och handledning, har ett seminarium tillkommit där frågor diskuteras som senare kommer examineras vid salstentamen.

Förändringsarbetat har tagit avstamp från Warren & Youngs (2012) tankar kring lärandemål och läraktiviteter, respektive Springer Sargent, Borthick, & Lederbergs (2011) och Hiralaals (2012) studier kring blandat lärande. Fr o m 2023 har kursen även kompletterats med erfarenheter från att behålla studenter (se t ex Williams & Roberts, 2023).

Studien baseras på en kvantitativ metod där enkäter har distribuerats manuellt till studenterna efter avslutad kurs. Enkäten har innehållit frågor om kursupplägg, kursinstruktioner och kursens olika examinationer. 91 studenter av 201 registrerade studenter (2022) har besvarat enkäten. Samma enkät kommer distribueras till studenter som läser kursen HT 2023. Samtidigt har undervisande lärare skattat antal studenter vid samtliga undervisningsmoment.

Resultatet från enkäterna visar att det framförallt är examinationerna som driver studenterna till att börja studera i tid. Likaså uppfattas kursupplägget på hela kursen mer positivt om studenterna har klarat de digitala examinationsmomenten på första försöket. Slutligen, det nya upplägget har inneburit färre studenter som inte klarat något av kursens moment.

Referenser

Hiralaal, A. 2012. ”Students’ experiences of blended learning in Accounting Education at the Durban University of Technology”. South African Journal of Higher Education, Vol 26, No 2: 316-328. https://hdl.handle.net/10520/EJC123986

Springer Sargent, C., Borthick, A.F. & Lederberg, A.R. 2011. ”Improving Retention for Principles of Accounting Students: Ultra-Short Online Tutorials for Motivating Effort and Improving Performance”. Issues in Accounting Education, Vol 26, No 4: 657-679. https://doi.org/10.2308/iace-50001

Warren, D.L. & Young, M.N. 2012. ”Integrated Accounting Principles: A Best Practices Course for Introductory Accounting”. Issues in Accounting Education, Vol 27, No 1: 247-266. https://doi.org/10.2308/iace-50106

Williams, H. & Roberts, N. 2023. “’I just think it’s really awkward’: transitioning to higher education and the implication for student retention”. Higher Education, 85: 1125-1141. https://doi.org/10.1007/s10734-022-00881-1

Syftet med denna studie är att bidra med insikter om hur muntlig examination kan användas för att stödja studenters aktiva lärande. Muntlig examination är den äldsta formen för bedömning av enskilda studenters kunskaper, men används idag oftast vid bedömning av presentationer av gemensamt arbete som också avrapporteras skriftligt. Artikeln är baserad på ett konkret kursutvecklingsarbete där det överordnade målet var att stödja aktivt lärande. För att uppnå målet introducerades dels en individuell muntlig tentamen som var avgörande för kursbetyget, dels ett nytt upplägg av undervisningen. Studien indikerar att muntlig examination kan bidra till ett aktivt lärande under förutsättning att den är individuell och att undervisningsupplägget tar fasta på fördelarna med samarbete mellan studenter. Vidare pekar studien på att det finns fördelar med att den muntliga examinationen väger tungt i kursbetyget under förutsättning att undervisningsupplägget förbereder studenterna väl. Framtida studier föreslås inriktas mot att följa studenter på individnivå för att belysa deras förutsättningar till aktivt lärande vid kursstart, vad som händer med dem under kursens gång och vilka resultat de uppnår i olika delar av examinationen. 

The purpose of this study is to contribute with insights into how oral examination can be used to support students’ active learning. Oral examination is the oldest form of knowledge assessment, but is today most often used when assessing presentations of joint work also reported in writing. The article is based on a concrete course development project where the overall goal was to support active learning. An individual oral exam, decisive for the course grade, was introduced together with a new teaching structure. The study suggests that oral examination can contribute to active learning, provided that it is individual and that the teaching structure recognizes the advantages of collaboration between students. Furthermore, the study indicates that the oral examination should be given significant weight in the course grade and supplemented with a structure that prepares the students well. Future studies are suggested to focus on following students individually to shed light on their possibilities of active learning at the course start, what happens to them during the course, and what results they achieve in different parts of the examination.

Kursen Externredovisning I G1N är en grundkurs som normalt ingår i en kandidatexamen i företagsekonomi. Den brukar även läsas första terminen av programstudenter. Traditionellt kännetecknas grundkurser i externredovisning av stora föreläsningsgrupper, knappa resurser, låg genomströmning och en uppfattning hos studenterna att kursen är svår. Motsvarande kurs i externredovisning ingår normalt i en ekonomexamen oavsett var i världen du läser din kandidatexamen i företagsekonomi och dessa kurser upplever även samma utmaningar. 

Efter läsperiod 5 i januari 2021 samlades lärarlaget inom redovisning vid Högskolan i Skövde och sammanfattade kursens utmaningar i i) låg genomströmning som försämrats ytterligare den första pandemihösten, ii) indikationer från lärarna att studenterna börjar läsa och arbeta med materialet alldeles för sent, iii) ej tillfredställande närvaro vid undervisningsmomenten. Tillsammans startade lärarlaget en resa mot att göra om kursen för att möta utmaningarna.

Innan kursförändringarna bestod kursen av föreläsningar med tillhörande övningar och handledningstillfällen. Inga tillfällen har varit obligatoriska. Kursen innehöll en inlämningsuppgift som examinerade ett lärandemål. Övriga fyra lärandemål examinerades via salstentamen (5 timmar) vid kursavslut. Efter ändringen justerades lärandemålen i kursplanen för att lättare kunna examinera studenterna löpande. Innehållsmässigt är det små ändringar som skett (exempelvis har inslag av hållbarhetsredovisning tillkommit respektive inslag av bokslutsdispositioner försvunnit). Undervisningens upplägg har ändrats och strukturerats till fyra moduler. Modul ett respektive två avslutas med en digital examination som genomförs genom lärplattformen Canvas. De två sista modulerna examineras med hjälp av två separata salstentamen (samma dag). Förutom föreläsningar, övningar och handledning, har ett seminarium tillkommit där frågor diskuteras som senare kommer examineras vid salstentamen.

En enkät har distribuerats manuellt till studenterna efter avslutad kurs. Enkäten har innehållit frågor om kursupplägg och kursinstruktioner. Ca 100 studenter har besvarat enkäten. Exempelvis är det ett tydligt samband mellan om studenterna klarar de digitala examinationsmomenten vid det första tillfället och positiva uppfattningar om kursupplägg på de två sista modulerna. Det är även färre studenter jämfört med tidigare kurstillfällen som inte har klarat något av kursens moment.

Referenser

Hiralaal, A. 2012. ”Students’ experiences of blended learning in Accounting Education at the Durban University of Technology”. South African Journal of Higher Education, Vol 26, No 2: 316-328.

Springer Sargent, C., Borthick, A.F. & Lederberg, A.R. 2011. ”Improving Retention for Principles of Accounting Students: Ultra-Short Online Tutorials for Motivating Effort and Improving Performance”. Issues in Accounting Education, Vol 26, No 4: 657-679.

Warren, D.L. & Young, M.N. 2012. ”Integrated Accounting Principles: A Best Practices Course for Introductory Accounting”. Issues in Accounting Education, Vol 27, No 1: 247-266.

Purpose As environmental awareness becomes more widespread, the issue of making manufacturing more sustainable has gained increasing attention. The natural-resource-based view (NRBV) sets out to explain how firms can reduce their environmental footprint while simultaneously improving their financial performance. Drawing on the NRBV and entrepreneurial orientation (EO) literature, this study examines the relationship between pollution prevention, risk-taking and financial performance. Design/methodology/approach Data from 303 Swedish manufacturing firms were collected through a survey. Findings The findings reveals a positive relationship between pollution prevention and financial performance, and this relationship is found to be negatively moderated by risk-taking; that is, pollution prevention reduces the requisite for risk-taking in the achievement of financial performance. Originality/value This is the first study to explore how risk-taking moderates the relationship between a pollution prevention strategy and financial performance.

The core question addressed in the natural resource‐based view (NRBV) of the firm is how to develop and exploit resources beneficial for both the natural environment and firm performance. Due to the resource constraints and increased competition facing small manufacturing firms, achieving this is a challenge for such companies. Building on the NRBV and resource orchestration literatures, we examine the relationship between green purchasing capabilities (GPCs), CEO's environmental orientation(EO), and firm growth. Results from 304 Swedish small manufacturing firms indicate a significant relationship between GPC and growth, and this relationship is positively moderated by the EO of the CEO.

This chapter focuses on financial resilience, which is an important aspect of the organizational resilience framework presented in Chap.  3. Financial resilience includes the balance between assets and debts and also resources like profitability, liquidity and ownership structure. The financial resilience of six of the largest Swedish companies is analyzed in the chapter. The selection includes companies with strong, average, and weak financial resilience, which enables us to contrast different companies to each other. The data is mainly collected from annual reports. The chapter concludes that it is necessary to have a profitable core operation to achieve strong financial resilience, but it is also important to have strong and long-term-oriented owners who retain a part of the profit in the companies as a buffer for more challenging times.