Högskolan i Skövde

Kursen Externredovisning I är en grundkurs som normalt ingår i en kandidatexamen i företagsekonomi. Den läses av första terminens programstudenter. Traditionellt kännetecknas grundkurser i externredovisning världen över av stora föreläsningsgrupper, knappa resurser, låg genomströmning och en uppfattning hos studenterna att kursen är svår (Springer Sargent, Borthick, & Lederberg, 2011). Motsvarande kurs i externredovisning ingår normalt i en ekonomexamen oavsett var du läser och upplever även liknande utmaningar.

Januari 2021 sammanfattades kursens utmaningar i i) låg genomströmning som försämrats ytterligare den första pandemihösten, ii) indikationer från lärarna att studenterna börjar läsa och arbeta med materialet alldeles för sent, iii) ej tillfredställande närvaro vid undervisningsmomenten. Tillsammans startade lärarlaget en resa mot att göra om kursen för att möta utmaningarna. Målet med förändringen var att hjälpa förstaårsstudenterna att börja studera i tid och som ett resultat uppnå högre genomströmning på kursen.

Kursens tidigare upplägg var föreläsningar, övningar och handledningstillfällen. Inga tillfällen har varit obligatoriska. Kursen innehöll en inlämningsuppgift som examinerade ett lärandemål. Övriga fyra lärandemål examinerades via salstentamen vid kursavslut. Efter ändringen justerades lärandemålen i kursplanen för att lättare kunna examinera studenterna löpande. Innehållsmässigt är det små ändringar som skett. Undervisningens upplägg har ändrats och strukturerats till fyra moduler. Modul ett respektive två avslutas med en digital examination. De två sista modulerna examineras med hjälp av två separata salstentamen (samma dag). Förutom föreläsningar, övningar och handledning, har ett seminarium tillkommit där frågor diskuteras som senare kommer examineras vid salstentamen.

Förändringsarbetat har tagit avstamp från Warren & Youngs (2012) tankar kring lärandemål och läraktiviteter, respektive Springer Sargent, Borthick, & Lederbergs (2011) och Hiralaals (2012) studier kring blandat lärande. Fr o m 2023 har kursen även kompletterats med erfarenheter från att behålla studenter (se t ex Williams & Roberts, 2023).

Studien baseras på en kvantitativ metod där enkäter har distribuerats manuellt till studenterna efter avslutad kurs. Enkäten har innehållit frågor om kursupplägg, kursinstruktioner och kursens olika examinationer. 91 studenter av 201 registrerade studenter (2022) har besvarat enkäten. Samma enkät kommer distribueras till studenter som läser kursen HT 2023. Samtidigt har undervisande lärare skattat antal studenter vid samtliga undervisningsmoment.

Resultatet från enkäterna visar att det framförallt är examinationerna som driver studenterna till att börja studera i tid. Likaså uppfattas kursupplägget på hela kursen mer positivt om studenterna har klarat de digitala examinationsmomenten på första försöket. Slutligen, det nya upplägget har inneburit färre studenter som inte klarat något av kursens moment.

Referenser

Hiralaal, A. 2012. ”Students’ experiences of blended learning in Accounting Education at the Durban University of Technology”. South African Journal of Higher Education, Vol 26, No 2: 316-328. https://hdl.handle.net/10520/EJC123986

Springer Sargent, C., Borthick, A.F. & Lederberg, A.R. 2011. ”Improving Retention for Principles of Accounting Students: Ultra-Short Online Tutorials for Motivating Effort and Improving Performance”. Issues in Accounting Education, Vol 26, No 4: 657-679. https://doi.org/10.2308/iace-50001

Warren, D.L. & Young, M.N. 2012. ”Integrated Accounting Principles: A Best Practices Course for Introductory Accounting”. Issues in Accounting Education, Vol 27, No 1: 247-266. https://doi.org/10.2308/iace-50106

Williams, H. & Roberts, N. 2023. “’I just think it’s really awkward’: transitioning to higher education and the implication for student retention”. Higher Education, 85: 1125-1141. https://doi.org/10.1007/s10734-022-00881-1

Hållbara strukturer för kvalitet i distansutbildning var ett projekt som genomfördes på Högskolan i Skövde mellan våren 2022 till hösten 2023 och finansierades av UHRs satsning Kvalitet i distansutbildning. Denna presentation introducerar projektet och redogör för dess metodupplägg och resultat. 

Projektets övergripande syfte var att stärka Högskolans organisatoriska förmåga kring kvalitet i distansutbildning och att synliggöra kompetens inom området. Projektets delmål var sammanfattningsvis att: 1) Synliggöra kompetens, 2) Stärka Högskolans organisation kring högskolepedagogisk utveckling, 3) Utveckla kultur och samverkan, och 4) Revidera råd, riktlinjer och processer.

Som metod användes deltagande aktionsforskning med målet att inkludera medarbetare i att definiera problem, hitta lösningar och att skapa och dela kunskap om den egna organisationen (Stern, 2019). Metoden möjliggjorde en flexibel sammansättning av aktiviteter för datainsamling, analys, kunskapsgenerering och återkoppling. Genomförandet bestod av ett antal iterationer av dessa aktiviteter där ena iterationens fynd informerade upplägget av nästa iteration. Iterationerna hade följande tematiska funktion i projektet: Förankring, Definiera problem, Hitta lösning och Implementering.

Projektets resultat var a) Högskolan behöver strategi för, och aktivt arbeta med kompetensspridning. Projektet har identifierat tre aspekter som är viktiga för framgång: i) stödresurser, ii) verktyg för att kartlägga kompetensen, iii) introduktion av nyanställda/till nya uppdrag. En nyckelfaktor i detta arbete är ansvarsfrågan. Högskolan rekommenderas att utveckla och tydliggöra ansvarets kommunikation; b) Högskolan behöver en lärosätesövergripande funktion som ansvarar för kompetensspridning, -insamlande och framförallt en mötesplats över institutions- och verksamhetsstödsgränser; c) Högskolan behöver utveckla sin kompetens, kultur och sina rutiner kring multiriktad kommunikation. Dvs erkänna och inkludera såväl management (vertikalt) som profession (horisontellt); d) Högskolan behöver arbeta med nomenklatur, ansvarsfördelning och framförallt rättssäkerhetsfrågor. Detta har lett till att riktlinjer för examination kommer att ses över i närtid.

Utöver resultatet av projektets förutbestämda mål har projektet gjort kompletterande fynd som återförts till Högskolan. 

• Högskolan behöver arbeta med strategi kring kompetensutveckling i samband med nya uppdrag såsom kursansvarig, programansvarig etc.
• Högskolan bör ta tillvara på och utveckla erfarenheten av deltagande aktionsforskning för organisationsutveckling. Metoden har många likheter med organisatoriskt lärande, medarbetarskapshjulet och problembaserat lärande.
• Högskolan bör systematisera kommunikation baserat på att organisationen innefattar flertalet olika logiker, där managementlogik och professionslogik är mest framträdande. Friktion i organisationen beror ofta på oförståelse mellan logiker. (Maton, 2014; Shields & Watermeyer, 2020)
• I relation till Högskolans utmaning kring ansvarsfördelning har projektet konstaterat olika retoriska grepp på utmaningen. Dessa kan synliggöras genom de klasser av ”accounts” (redogörelser för ansvar) som Sandell och Svenson (2016) presenterar.

Kursen Externredovisning I G1N är en grundkurs som normalt ingår i en kandidatexamen i företagsekonomi. Den brukar även läsas första terminen av programstudenter. Traditionellt kännetecknas grundkurser i externredovisning av stora föreläsningsgrupper, knappa resurser, låg genomströmning och en uppfattning hos studenterna att kursen är svår. Motsvarande kurs i externredovisning ingår normalt i en ekonomexamen oavsett var i världen du läser din kandidatexamen i företagsekonomi och dessa kurser upplever även samma utmaningar. 

Efter läsperiod 5 i januari 2021 samlades lärarlaget inom redovisning vid Högskolan i Skövde och sammanfattade kursens utmaningar i i) låg genomströmning som försämrats ytterligare den första pandemihösten, ii) indikationer från lärarna att studenterna börjar läsa och arbeta med materialet alldeles för sent, iii) ej tillfredställande närvaro vid undervisningsmomenten. Tillsammans startade lärarlaget en resa mot att göra om kursen för att möta utmaningarna.

Innan kursförändringarna bestod kursen av föreläsningar med tillhörande övningar och handledningstillfällen. Inga tillfällen har varit obligatoriska. Kursen innehöll en inlämningsuppgift som examinerade ett lärandemål. Övriga fyra lärandemål examinerades via salstentamen (5 timmar) vid kursavslut. Efter ändringen justerades lärandemålen i kursplanen för att lättare kunna examinera studenterna löpande. Innehållsmässigt är det små ändringar som skett (exempelvis har inslag av hållbarhetsredovisning tillkommit respektive inslag av bokslutsdispositioner försvunnit). Undervisningens upplägg har ändrats och strukturerats till fyra moduler. Modul ett respektive två avslutas med en digital examination som genomförs genom lärplattformen Canvas. De två sista modulerna examineras med hjälp av två separata salstentamen (samma dag). Förutom föreläsningar, övningar och handledning, har ett seminarium tillkommit där frågor diskuteras som senare kommer examineras vid salstentamen.

En enkät har distribuerats manuellt till studenterna efter avslutad kurs. Enkäten har innehållit frågor om kursupplägg och kursinstruktioner. Ca 100 studenter har besvarat enkäten. Exempelvis är det ett tydligt samband mellan om studenterna klarar de digitala examinationsmomenten vid det första tillfället och positiva uppfattningar om kursupplägg på de två sista modulerna. Det är även färre studenter jämfört med tidigare kurstillfällen som inte har klarat något av kursens moment.

Referenser

Hiralaal, A. 2012. ”Students’ experiences of blended learning in Accounting Education at the Durban University of Technology”. South African Journal of Higher Education, Vol 26, No 2: 316-328.

Springer Sargent, C., Borthick, A.F. & Lederberg, A.R. 2011. ”Improving Retention for Principles of Accounting Students: Ultra-Short Online Tutorials for Motivating Effort and Improving Performance”. Issues in Accounting Education, Vol 26, No 4: 657-679.

Warren, D.L. & Young, M.N. 2012. ”Integrated Accounting Principles: A Best Practices Course for Introductory Accounting”. Issues in Accounting Education, Vol 27, No 1: 247-266.

Vid Högskolan i Skövde startade februari 2022 det högskoleövergripande projekt Hållbara Strukturer för Kvalitet i Distansutbildning (HSKD), där målet är utveckling av organisation, struktur och kultur kring distansutbildning. Utgångspunkten för planeringen av projektet baseras på deltagande aktionsforskning (Participatory Action Research, PAR). Det är en modell som bygger på interaktion och jämlikhet mellan de forskande och de grupper och verksamheter de vistas i. PAR-processen kan ta sig många uttryck, men vanliga fördelar inkluderar gemensam identifiering av problem, utveckling och implementering av aktiviteter och gemensamt ansvar och engagemang för reflektion och resultat (Baum et al, 2006). Ytterligare styrka med PAR är att modellen tar med i beräkningen hur kvaliteten på tillvaron, inklusive i arbetet, påverkas av policys och kultur, samtidigt som gemensam kunskap produceras.  

Projektet placerar sig lärosätesövergripande emellan ledarskap och undervisning - formalia och lärande - och tar analytisk hjälp från bland annat Dyrdal Solbrekke och Sugrues Leading Higher Education As and For Public Good (2021) i problematisering kring akademins organisation, roller, processer, kulturer etc. Bland annat beträffande praxis som kombination av reflektion och aktivitet, institutionell riktning, deliberativ kommunikation, ledarpersonas och legitim kompromiss (ibid, vår översättning). Då det huvudsakliga målet med projektet är att leda en lärosätesövergripande process som utvecklar policy och kultur som främjar det deliberativa samtalet, och digital kompetens hos studenter, lärare och ledare, erbjuder PAR ett arbetssätt i projektet, och nämnda högskolepedagogisk forskning ett analytiskt verktyg.  

Erfarenheter och reflektioner kring användande av arbetsmodellen PAR kommer presenteras liksom exempel på situationer när PAR skulle kunna användas.

Referenser

Baum, F., MacDougall, C., & Smith, D. (2006). Participatory action research. Journal of epidemiology and community health, 60(10), 854–857. https://doi.org/10.1136/jech.2004.028662

Dyrdal Solbrekke, T., Sugrue, C. (2021). Leading Higher Education As and For Public Good - Rekindling Education as Praxis. Routledge.

Freire P. (1972). Pedagogy of the oppressed. Harmondsworth: Penguin. 

Leask, B. (2013) Internationalizing the Curriculum in Disciplines - Imagining New Possibilities. International Journal of Studies in International Educational, 17(2), 103-118. https://doi.org/10.1177/1028315312475090

Som ett svar på den stora flyktingvågen till Sverige hösten 2015 startades många initiativ för att få de nyanlända i arbete. Samtidigt rådde högkonjunktur vilket innebar att efterfrågan på arbetskraft var hög. I det här pappret presenteras en studie av ett integrationsinitiativ med en mängd olika typer av aktörer (myndighet, kommun, näringsliv, nyanlända, fackförbund, branschorganisation) med syftet att begreppsliggöra frågor om ansvarighet. Skövde kommun och Arbetsförmedlingen tog initiativ till ”Pilot bygg” som syftar till att nyanlända i etableringsfasen ska få arbetslivserfarenhet och språk- och kulturell träning inom byggsektorn efter att först ha fokuserat på anställningsbarhet inom den kommunala verksamheten. De nyanlända behövde vara anställningsbara även för näringslivet i kommunen. Initiativet inkluderar en mängd olika aktörer och styrs i första hand av ett projektdirektiv och en överenskommelse om samverkan mellan två av aktörerna, Arbetsförmedlingen och Skövde kommun. Mot bakgrund av migrationssituationens utmaningar, FN:s globala hållbarhetsmål nummer 16.6 och 17 kring institutioners ansvarighet och hållbara samhällen samt det lokala kompetensförsörjningsinitiativets genomförande väcks frågan hur ansvarighetssituationen kan konceptualiseras. Begrepp i anslutning till interorganisatoriska situationer som gränser, gränsobjekt, utforskas i relation till ansvarighet. Pappret avslutas med ett behov av en fortsatt konceptualisering av ansvarighet mellan individer istället för mellan formella institutioner i viljan att göra skillnad. 

Det finns flera grupper i samhället som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden, exempelvis unga utan fullständig gymnasieutbildning och personer med funktionsnedsättning. Även nyanlända i Sverige brukar ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Gruppen nyanlända har ökat beroende på den stora flyktingströmmen till Sverige som kulminerade hösten 2015. Skövde kommun driver olika arbetsmarknadsprojekt i samarbete med den lokala Arbetsförmedlingen under samlingsnamnet Skövdemodellen för att få personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete. Det handlar om såväl att möjliggöra för personer att testa på ett yrke och få arbetslivserfarenhet till att kompetensförsörja den egna verksamheten. Inom kommunens egna verksamheter har serviceassistenter anställts tidsbegränsat som ett led i breddad rekrytering. Under 2016 startade integrationsprojektet Pilot bygg under samlingsnamnet Skövdemodellen. Syftet med piloten var att Skövdebor som stod långt ifrån arbetsmarknaden skulle få en möjlighet att testa yrket byggjobbare under tre månader för att sedan läsa en byggutbildning under ett års tid och slutligen kunna komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. I första omgången var nyanlända tänkta som deltagare i projektet.

I den här rapporten ges en beskrivning av Pilot bygg, från idé till slutrapport, liksom en diskussion kring uppnådda resultat i förhållande till förväntade. Studien baseras på intervjuer med olika inblandade aktörer i projektet, dokumentstudier samt observationer vid arbetsmarknadsrådet respektive migrationsrådet.

Tre tydliga områden har identifierats som kan förklara utfallet av Pilot bygg och som även kan behöva studeras vidare. Dessa är kommunens ansvar för integrationsinsatser, ansvarsfrågor inom projektorganisationen samt kommunikation och marknadsföring. Exempelvis väcker studien frågor kring lärande i praktiken såväl mellan olika integrationsprojekt i kommunal regi som över tiden i samma projekt, liksom kommunikationen om Pilot bygg internt i kommunen såväl som externt till olika aktörer.

IT-projects could be small including the implementation of one single unit of e.g. an Enterprise Recourse Planning system (ERP system) of a SME. It could also be huge including several modules, implementation in different countries as well as the process of developing new modules on the request of the buying company. In this case an implementation project in a Swedish manufacturing firm has been studied. The manufacturing company is a global company, and its sales companies in Europe are in focus in this study. The supplier is a Swedish ERP-supplier, with businesses in all continents around the world. 

How does the studied project differ from other IT-projects? The main answer is the collaboration between the two firms in the development process of a completely new module to the ERP system of the supplier. This module has nowadays become a standard module in the supplier’s ERP system. The project has engaged nearly 1,000 people from both the firms. It started in 1995 and ended officially fall 2001.

The aim of the paper is to create an understanding of the development of cooperative interorganisational relations during a projects’ lifetime. More specifically, the centre of attention is on how relations between actors are being developed and changed over time in an IT-project.

Interviews have been carried out with people from the ERP-supplier as well as its customer, altogether around 60 interviews. The interviewed people are project managers, IS-coordinators, key-users, and daily users of the ERP system. The interviews have focused on the respondents’ picture of the implementation project as well as the development part of the project. 

The theoretical frame of reference focuses on cooperation in inter-organizational relations. Keywords are negotiations of joint expectations of risk and trust through formal bargaining/informal sense making, commitments for future action through legal/psychological contracts, executions of commitments through role-/personal interaction, and assessments in these phases based on equity (‘fair dealing’) or efficiency.

The results show that in the negotiation phase, ‘fair dealing’ has been the evaluation criteria most of the time. However, in the very beginning and in the end of the project, effectiveness has been the evaluation criteria. Commitments have mainly been based on psychological contracts, a condition that was questioned when people of importance left the project due to the disturbance of the project. In the execution phase, the commitments have been carried out mainly through personal interaction. 

Lessons to learn from the project are the importance of written agreements due to misinterpretations of psychological contracts between the two parties. Many misunderstandings would have been avoided; time and money could have been saved, if some kind of written agreements would have been demanded from top management.

This report discusses industrial districts, with focus on co-operation between firms. Industrial districts mainly consist of SME: s that are spatially concentrated and sectorally specialised. These firms often co-operate, although they are competitors. The economic relations are intertwined with social relations, and co-operation is partly the key success factor to competitive advantage. In this report we analyse co-operation in the industrial furniture districts in Italy and Denmark and compare them with the furniture district in Tibro, Sweden. In Denmark and Italy there is a high degree of co-operation, while the firms in Tibro do not co-operate to any great extent. This study therefore concludes in some recommendations in how to promote co-operation in Tibro. 

This article deals with trust from a supplier’s point of view. Different supplier roles develop differently when examined from views of risk, power, and development and change in the trust relation. In this article trust is viewed as a sensemaking process and is found to have different implications in different supplier roles. Power and risk have different meanings, influenced by the differences in supplier roles. Development in the relation takes place with different presumptions, and has different courses as well as contents in relations between suppliers and buyers. Finally, the development of trust does not happen in a linear way in all types of relations. Instead, it rather happens in a discrete way.