his.sePublikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Publikationer (10 of 25) Visa alla publikationer
Ingvarsson, J. (2016). Comics and the Avant-Garde. In: Tania Ørum and Jesper Olsson (Ed.), A Cultural History of the Avant-Garde in the Nordic Countries 1950-1975: (pp. 380-382). Amsterdam/New York: Brill Academic Publishers
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Comics and the Avant-Garde
2016 (Engelska)Ingår i: A Cultural History of the Avant-Garde in the Nordic Countries 1950-1975 / [ed] Tania Ørum and Jesper Olsson, Amsterdam/New York: Brill Academic Publishers, 2016, s. 380-382Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

(no abstract)

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Amsterdam/New York: Brill Academic Publishers, 2016
Serie
Avant-Garde Critical Studies, ISSN 2214-0808 ; 32
Nyckelord
LIterature, Avant-Garde, Computers, Comics, Art
Nationell ämneskategori
Humaniora Konstvetenskap Litteraturvetenskap
Forskningsämne
Humaniora-samhällsvetenskap; Media, Technology and Culture (MTEC)
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-12976 (URN)10.1163/9789004310506_038 (DOI)978-90-04-31049-0 (ISBN)978-90-04-31050-6 (ISBN)
Projekt
RepRecDigit
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2012-5756
Tillgänglig från: 2016-09-27 Skapad: 2016-09-27 Senast uppdaterad: 2019-10-30Bibliografiskt granskad
Ingvarsson, J. (2016). Computers and Art in the 1960s. In: Tania Ørum and Jesper Olsson (Ed.), A Cultural History of the Avant-Garde in the Nordic Countries 1950-1975: (pp. 399-400). Amsterdam/New York: Brill Academic Publishers
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Computers and Art in the 1960s
2016 (Engelska)Ingår i: A Cultural History of the Avant-Garde in the Nordic Countries 1950-1975 / [ed] Tania Ørum and Jesper Olsson, Amsterdam/New York: Brill Academic Publishers, 2016, s. 399-400Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

on Ulla Wiggen's computer paintings

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Amsterdam/New York: Brill Academic Publishers, 2016
Serie
Avant-Garde Critical Studies, ISSN 2214-0808 ; 32
Nyckelord
LIterature, Avant-Garde, Computers, Comics, Art
Nationell ämneskategori
Humaniora Konstvetenskap Litteraturvetenskap
Forskningsämne
Humaniora-samhällsvetenskap; Media, Technology and Culture (MTEC)
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-12972 (URN)10.1163/9789004310506_042 (DOI)978-90-04-31049-0 (ISBN)978-90-04-31050-6 (ISBN)
Projekt
RepRecDigit
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2012-5756
Tillgänglig från: 2016-09-27 Skapad: 2016-09-27 Senast uppdaterad: 2019-10-30Bibliografiskt granskad
Ingvarsson, J. (2016). Den moderna tekniken är bokens bästa vän: Humtank om framtidens bibliotek. Göteborg: Humtank
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Den moderna tekniken är bokens bästa vän: Humtank om framtidens bibliotek
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Humtank, 2016. s. 4
Nyckelord
Digitalisering, bibliotek, bokväsen, digital epistemologi
Nationell ämneskategori
Humaniora Övrig annan humaniora
Forskningsämne
Humaniora-samhällsvetenskap; Media, Technology and Culture (MTEC)
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-12136 (URN)
Projekt
HumtankRepRecDigit
Tillgänglig från: 2016-04-14 Skapad: 2016-04-14 Senast uppdaterad: 2019-10-29Bibliografiskt granskad
Ingvarsson, J. (2016). Digital epistemologi och tidigmoderna tankeformer: Mot en pedagogik för 2000-talets humaniora. Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning, 103(1), 49-62
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Digital epistemologi och tidigmoderna tankeformer: Mot en pedagogik för 2000-talets humaniora
2016 (Svenska)Ingår i: Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning, ISSN 0013-0818, E-ISSN 1500-1989, Vol. 103, nr 1, s. 49-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Affirming Alan Liu’s concept of digital epistemology (2014), it is suggested in this article that media archaeological and pedagogical approaches be applied to both digital culture and the humanities more general. The concept of digital epistemology discussed here suggests that the historical curriculum should be revised, since «the digital» – understood as a perspective, or a lens (Lindhé 2013; O’Gorman 2006) – shifts our focus in the treatment of historical topics and aesthetics.Consequently, in this article it is argued that the answers to the epistemological and pedagogical challenges of today lie not just in digital tools and devices, but also in premodern and early modern modes of thought. By combining digital perspectives with premodern or early modern modes of thought we arrive at a deautomatization (Shklovsky 1917; Agrell 1997) of our own digital, pedagogical and theoretical present, as well as of our relation to cultural history and aesthetics.

Abstract [sv]

Den här texten tar sin utgångspunkt i en tankeform som går under benämningen digital epistemologi. Grundtanken är att de digitala verktyg och uttryck vi omger oss med innebär ett radikalt skifte i hur vi uppfattar och hanterar den information vår omgivning består av – konsekvensen av detta borde vara att vi måste finna nya sätt att kommunicera vår kunskap om omvärlden, såväl den samtida som den historiska. Textens poäng är att svaren på de nya epistemologiska och pedagogiska utmaningarna kan sökas inte bara i digitala hjälpmedel utan också i för- och tidigmoderna estetiska kunskapsformer, som i den digitala tidsåldern kan aktualiseras på nytt. Därmed åstadkoms en desautomatisering såväl av vår samtida digitala kultur som av vårt sätt att närma oss kulturhistoria och estetik.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Oslo: Universitetsforlaget, 2016
Nyckelord
Digital epistemologi, digital humaniora, mediearkeologi, tidigmodernitet, förmodernitet, emblematik, desautomatisering, pedagogik
Nationell ämneskategori
Litteraturvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap Pedagogik
Forskningsämne
Humaniora-samhällsvetenskap; Media, Technology and Culture (MTEC)
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-12047 (URN)10.18261/issn.1500-1989-2016-01-05 (DOI)
Projekt
RepRecDigit
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet
Tillgänglig från: 2016-03-18 Skapad: 2016-03-18 Senast uppdaterad: 2019-10-30Bibliografiskt granskad
Fuchs, H., Enbom, J. & Ingvarsson, J. (2016). Humanioras pris och värde: Resurser och utbildningskvalitet. Stockholm: Humtank
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Humanioras pris och värde: Resurser och utbildningskvalitet
2016 (Svenska)Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Hur var livet 1992? Någon som kommer ihåg? Låt mig friska upp ditt minne:

Mobiltelefoni 1992: Ericssons nya modell, GH172, också kallad Olivia, fungerar över det nya GSM-nätet (det första digitala nätet, introducerat samma år) och väger 440g. Det går att skicka textmeddelanden, men det dröjer en fem-sex år innan utnyttjandet av denna tjänst blir mer allmänt.

Persondator 1992: Apple lanserar Machintosh Classic II. 2 MB RAM, hårddisk 40 eller 80 MB. Processor på 16 MHz.

Internet 1992: Nordiska universitet och högskolor har en egen Atlantlänk till USA, kallad Nordunet, som detta år uppgraderas till 512 kbit/s. Allmänt tillgängligt blir Internet, i liten skala via Algonet, först 1994 – men det tar fram till sekelskiftet innan mer än hälften av Sveriges befolkning använder Internet.

1994 – eller var det 1995? – erbjöds doktoranderna vid Göteborgs universitet, som en tjänst av Universitetsbiblioteket, att »göra en sökning» på ett valfritt begrepp, eller en term. Jag orkade inte, men kollegan Bo tog chansen och sökte på något forskningsrelaterat begrepp och fick 173, eller nåt, resultat i en utskrift på perforerat papper.

Låt oss backa några år: 1985. En engagerad samhällskunskapslärare vid Platenskolan i Motala uppmanar sina elever i klass E3B (ekonomisk linje) att skriva till någon myndighet (har glömt vilken) och ta reda på vilka register vi är med i – utan att vi bett om detutan att vi gett vårt tillstånd. Efter några veckor dimper det ner ett brev, ett registerutdrag. Jag är med i tre stycken. Totalförsvaret (jag ska snart mönstra); körkortsregisgtret (jag lyckas efter en första kuggning ta mitt körkort, hösten -84) och något mer, glömt vilket. Vi var många som var upprörda – vafanken, vi vill inte vara med i några register! Vad är detta??? 1984? »Storebror ser dig!»?

Det är ungefär här, i informationssamhällets adolescens och lyckligt naiva uppfattning om hur data förmedlas och lagras, i en tillvaro där tre register är många, och där man fortfarande kan tänka sig att utbilda sig för att bilda sig, ja, det är nu i dessa nådens år 1992 och 1993 som systemet för den moderna utbildningen för universitet och högskola konsolideras. SOU 1992:44 låg till grund för Högskolelagen och det resursfördelningssystem som fortfarande styr villkoren för hur högre utbildning i Sverige bedrivs. Det är ett system som utgår från att humaniora är liktydigt med självstudier och att humanistens kompetens inte har någonting med teknologi och moderna undervisningsformer att göra.

Nu presenterar Humtank en rapport om konsekvenserna av denna 24 år gamla ordning. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Humtank, 2016. s. 24
Serie
Humtank Rapport ; 1
Nyckelord
Humaniora, studentpeng, utbildningsanslag, utbildningskvalitet, bildning
Nationell ämneskategori
Humaniora Annan humaniora
Forskningsämne
Humaniora-samhällsvetenskap; Media, Technology and Culture (MTEC)
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-13054 (URN)
Projekt
Humtank
Tillgänglig från: 2016-10-26 Skapad: 2016-10-26 Senast uppdaterad: 2019-10-30Bibliografiskt granskad
Ingvarsson, J. (2016). Tanja von Dahlern: Moving Images of Literature: Transformations of Literature in Contemporary Video and Film Installation Art [Review]. Tidskrift för litteraturvetenskap (2), 79-82
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Tanja von Dahlern: Moving Images of Literature: Transformations of Literature in Contemporary Video and Film Installation Art
2016 (Svenska)Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 2, s. 79-82Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt) Published
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, 2016
Nyckelord
Intermedialitet, litteraturvetenskap, medieteori, mediafilosofi, bildvetenskap
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur Litteraturvetenskap Bildkonst
Forskningsämne
Humaniora-samhällsvetenskap; Media, Technology and Culture (MTEC)
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-13230 (URN)
Tillgänglig från: 2016-12-14 Skapad: 2016-12-14 Senast uppdaterad: 2019-12-02Bibliografiskt granskad
Ingvarsson, J. (2015). Analog nostalgi blåser nytt liv i boken [Review]. Svenska Dagbladet (17 okt)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Analog nostalgi blåser nytt liv i boken
2015 (Svenska)Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 17 oktArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [sv]

På senare år har författare åter börjat lockas av möjligheterna med skrivmaskiner, klassiskt bokbinderi och andra tekniker som övergetts i digitaliseringens spår. Det sker inte som en flykt från det digitala, utan för att undersöka läsningens förändrade materialitet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Schibsted, 2015
Nyckelord
Olle Essvik, Mette Hegnhøi, analog nostalgi, skrivmaskin, bokbinderi
Nationell ämneskategori
Teknikhistoria Litterär gestaltning Litteraturvetenskap
Forskningsämne
Humaniora-samhällsvetenskap; Media, Technology and Culture (MTEC)
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-11647 (URN)
Projekt
RepRecDigit
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet
Tillgänglig från: 2015-10-30 Skapad: 2015-10-30 Senast uppdaterad: 2019-10-29Bibliografiskt granskad
Ingvarsson, J. (2015). BBB vs WWW: Digital epistemologi och litterär text från Göran Printz Påhlsson till Ralf Andtbacka. Tidskrift för litteraturvetenskap, 45(1), 45-60
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>BBB vs WWW: Digital epistemologi och litterär text från Göran Printz Påhlsson till Ralf Andtbacka
2015 (Svenska)Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 45, nr 1, s. 45-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

BBB vs. WWW.  Digital Epistemology and the Literary Text, from Göran Printz Påhlsson to Ralf Andtbacka This paper explores the concept of “Digital Epistemology” as a critical perspective, or a mode of thought. The concept of “the digital” here is not primarily related to technical tools, electronic works of art, or to the production of databases. Instead, the digital is approached as a form of “lens” focused on the relation between cultural history, literary texts and a digital discourse. By approaching the concept in this way it is possible to detect digital traces in literary texts that do not explicitly deal with the digital as motif or theme, and where the author may or may not be aware of the ways in which his/her work is related to a digital epistemology. Examin- ing a few short examples from different literary texts, this paper further establishes a media- archaeological juxtaposition between digital culture and pre-modern modes of thought such as: the Wunderkammer, the emblem, the fragment, and also the archival principle of pertinence. The essay argues that digital epistemology possesses a dual function: enhancing the reading of art and literature in the light of digital culture, and inviting a reconsideration – and even resto-ration – of the impact of pre-modern aesthetics.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Uppsala: Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, 2015
Nyckelord
Digital epistemologi, kuriosakabinett, mediearkeologi, pertinensprincip, svensk litteratur
Nationell ämneskategori
Historia och arkeologi Språk och litteratur
Forskningsämne
Humaniora-samhällsvetenskap; Media, Technology and Culture (MTEC)
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-10941 (URN)
Projekt
RepRecDigit
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet
Tillgänglig från: 2015-05-15 Skapad: 2015-05-15 Senast uppdaterad: 2019-10-29Bibliografiskt granskad
Ingvarsson, J. (2015). Göra bruk: texter i arbete. In: Matts Lindström och Adam Wickberg Månsson (Ed.), Universitetet som medium: (pp. 225-248). Lund: Lunds universitet. Institutionen för kommunikation och medier
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Göra bruk: texter i arbete
2015 (Svenska)Ingår i: Universitetet som medium / [ed] Matts Lindström och Adam Wickberg Månsson, Lund: Lunds universitet. Institutionen för kommunikation och medier , 2015, s. 225-248Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Lunds universitet. Institutionen för kommunikation och medier, 2015
Serie
Mediehistoriskt arkiv, ISSN 1654-6601 ; 27
Nyckelord
Systemteori, mediearkeologi, pedagogik, litteraturvetenskap
Nationell ämneskategori
Litteraturvetenskap Didaktik Pedagogik
Forskningsämne
Humaniora-samhällsvetenskap; Media, Technology and Culture (MTEC)
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-11646 (URN)978-91-981967-1-9 (ISBN)978-91-981961-0-8 (ISBN)
Tillgänglig från: 2015-10-30 Skapad: 2015-10-30 Senast uppdaterad: 2019-10-29Bibliografiskt granskad
Ingvarsson, J. (2015). Kulturtidskrifterna och sk(r)iftesreformen. In: David Karlsson, Helena Persson & Siri Reuterstrand (Ed.), Tidskriftsstriden: Sju dagar som skakade Kultursverige (pp. 124-127). Göteborg: Nätverkstan
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Kulturtidskrifterna och sk(r)iftesreformen
2015 (Svenska)Ingår i: Tidskriftsstriden: Sju dagar som skakade Kultursverige / [ed] David Karlsson, Helena Persson & Siri Reuterstrand, Göteborg: Nätverkstan , 2015, s. 124-127Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Om hotet att skära ned bidraget till kulturtidskrifterna

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Nätverkstan, 2015
Serie
Nätverkstan skriftserie ; 007
Nyckelord
Kulturtidskrifter, kulturpolitik
Nationell ämneskategori
Övrig annan humaniora Medie- och kommunikationsvetenskap
Forskningsämne
Media, Technology and Culture (MTEC)
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-11649 (URN)978-91-86717-08-7 (ISBN)
Projekt
Humtank
Tillgänglig från: 2015-10-30 Skapad: 2015-10-30 Senast uppdaterad: 2019-10-30Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-4600-1178

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer