Högskolan i Skövde

his.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Publikasjoner (10 av 15) Visa alla publikasjoner
Berg, S. & Jonsson, A. (2023). Analys av grön infrastruktur för barrnaturskog inom projektområde för planerad vindpark vid Trollugnsberget. Skövde: Högskolan i Skövde
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Analys av grön infrastruktur för barrnaturskog inom projektområde för planerad vindpark vid Trollugnsberget
2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Rapporten presenterar och redovisar ett kunskapsunderlag om förutsättningar för biologisk mångfald knuten till barrnaturskog inom och i närområdet av projektområde för vindkraftspark Trollugnsberget i Smedjebackens kommun. Utifrån underlaget kan OX2 prioritera markanvändning och arbeta för att bibehålla och utveckla en grön infrastruktur som bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv samt Levande skogar.

Kunskapsunderlaget har tagits fram med en ny metod benämnt Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI). BBCI är en indikator som uppskattar ett biotoplandskaps förmåga att hålla biologisk mångfald. Metodutveckling har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag och framtagning av det specifika underlaget och analyserna i rapporten har finansierats av OX2.

BBCI bygger på ekologisk kunskap om hur landskapets struktur påverkar arters överlevnad och biologisk mångfald. Med hjälp av indikatorn kan man undersöka om i) landskapet som helhet är hållbart ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv, ii) hur många och vilka patcher1 som inte är hållbara i sig själva och iii) hur känsligt landskapets biologiska mångfald är för negativ påverkan på specifika patcher och var en förstärkning skulle kunna göra störst nytta.

BBCI har beräknats för barrnaturskog som finns inom projektområdet för vindparken samt i dess närhet. Som underlag och indata till biotoplandskapens struktur användes data från genomförd naturvärdesinventering samt från skogsbolagens nyckelbiotopsklassificering. I rapporten redovisas barrnaturskogens långsiktiga hållbarhet för biologisk mångfald och dess känslighet för tidsperspektivet 100 år. Beräkningar har gjorts utifrån två olika fokusarter2 där fokusart 1 har mindre arealkrav jämfört med fokusart 2. Resultaten visar att befintliga förekomster av barrnaturskog inte är hållbara i ett 100-årsperspektiv, varken för fokusart 1 eller 2. Åtgärder som stärker barrnaturskogens förutsättningar att hålla biologisk mångfald är därför att rekommendera.

1 Patcher kallas de fragment eller avgränsade ytor som finns i landskapet och som består av den biotop som studeras. En patch är ett avgränsat fragment av biotopen som omges av andra typer av livsmiljöer än den som biotopen består av.

2 BBCI bygger på modellering av fokusarter. En fokusarts möjlighet att fortleva i landskapet indikerar även att många andra arter, som är en del av det ekosystem fokusarten representerar, också kan fortleva i landskapet och därmed biologisk mångfald.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Skövde: Högskolan i Skövde, 2023. s. 16
HSV kategori
Forskningsprogram
Ekologisk modellering
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-23589 (URN)
Forskningsfinansiär
Swedish Environmental Protection Agency
Merknad

Version 2

Detta projekt är ett samarbete mellan OX2, Högskolan i Skövde och Structor Miljöpartner AB. 

Tilgjengelig fra: 2024-02-12 Laget: 2024-02-12 Sist oppdatert: 2024-02-13bibliografisk kontrollert
Jonsson, A. & Berg, S. (2023). Analys av infrastruktur för biologisk mångfald i Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle: ett planeringsunderlag för bevarande av biologisk mångfald och prioritering utifrån ett landskapsperspektiv. Skövde: Högskolan i Skövde
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Analys av infrastruktur för biologisk mångfald i Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle: ett planeringsunderlag för bevarande av biologisk mångfald och prioritering utifrån ett landskapsperspektiv
2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Rapporten presenterar och redovisar ett kunskapsunderlag som tagits fram för arbete med blå och grön infrastruktur i Mariestad, Götene och Lidköping kommun. Utifrån underlaget kan kommunerna prioritera markanvändning så att man bibehåller och utvecklar en grön infrastruktur som bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Ett rikt växt-och djurliv1. Andra miljökvalitetsmål som också berörs är Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö.

Kunskapsunderlaget har tagits fram med en ny metod som utvecklats parallellt under projektets gång. Metoden som använts är Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI). En indikator som uppskattar ett biotoplandskaps förmåga att hålla biologisk mångfald. Metodutveckling har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag och framtagning av det specifika underlaget och analyserna i rapporten har finansierats av ett LONA projekt.

BBCI bygger på ekologisk kunskap om hur landskapets struktur påverkar arters överlevnadoch biologisk mångfald. Med hjälp av indikatorn kan man undersöka om i) landskapet som helhet är hållbart ur ett biologisk mångfaldsperspektiv, ii) hur många och vilka patcher som inte är hållbara i sig själva och iii) hur känsligt landskapets biologiskamångfald är för påverkan på specifika patcher.

Sammantaget har BBCI beräknats för fem biotoplandskap, som valts i dialog med de tre kommunerna. De analyserade biotoperna är gräsmark, äldre barrskog, ädellövskog, våtmarker samt fågelskär. Som underlag och indata till biotoplandskapens struktur användes marktäckedata från fler olika databaser. I rapporten redovisas biotoplandskapens långsiktiga hållbarhet för biologisk mångfald och känslighet för tidsperspektivet 100 år. BBCI analyser presenteras dels i ett regionalt perspektiv och dels i ett kommunalt perspektiv.

1 Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som ska nås. Det finns 16 miljökvalitetsmål som alla berör viktiga miljöområden. Arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet utgör grunden för den nationella miljöpolitiken.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Skövde: Högskolan i Skövde, 2023. s. 38
HSV kategori
Forskningsprogram
Ekologisk modellering
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-22293 (URN)
Merknad

Lokala naturvårdssatsningen (LONA)

Detta projekt är ett samarbete mellan Mariestads kommun, Götene kommun, Lidköpings kommun, Biosfär Vänerskärgården Kinnekulle och Högskolan i Skövde. Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt (LONA).

Tilgjengelig fra: 2023-02-22 Laget: 2023-02-22 Sist oppdatert: 2023-03-06bibliografisk kontrollert
Berg, S., Jonsson, A., Jonsson, T. & Quttineh, N.-H. (2022). Ekologisk funktionalitet av värdekärnor för barrskogar inom Västra Götalands län: Ett strategiskt underlag för planering av förändrad skogsskötsel av barrskogsområden inom Västra Götalands län i syfte att stärka skogarnas förutsättningar att stödja biologisk mångfald och skogens klimatnytta.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ekologisk funktionalitet av värdekärnor för barrskogar inom Västra Götalands län: Ett strategiskt underlag för planering av förändrad skogsskötsel av barrskogsområden inom Västra Götalands län i syfte att stärka skogarnas förutsättningar att stödja biologisk mångfald och skogens klimatnytta
2022 (svensk)Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
Abstract [sv]

Skogsstyrelsen redovisar i sin utvärdering av miljömålet Levande skogar 2019 att centrala hinder för uppfyllelse av miljömålet är minskande och fragmenterade livsmiljöer och minskande och/eller små populationer av ett antal hotade arter knutna till skogsekosystemet. En väg framåt för att vända denna trend är att framtidens skogsbruk bland annat bör utvecklas utifrån ett landskapsperspektiv och där hyggesfria skogsbruksmetoder ökar i omfattning.

Länsstyrelserna i Sverige har genom sitt arbete med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur identifierat så kallade värdekärnor – områden av stor betydelse för skogsarternas överlevnad. I denna studie har Västra Götalands läns värdekärnor analyserats med avseende på deras förmåga att stödja biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv. Arbetet har gjorts i samverkan med Länsstyrelsen för Västra götalands län.

Metoden som använts är Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI). Metoden har utvecklats inom forskningsprojektet “Landscape biodiversity capacity: a tool for measuring, monitoring and managing” finansierat av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag (2019-2022).

Resultaten visar vilka geografiskt avgränsade värdekärnor som idag har hög ekologisk funktionalitet och som utgör biologiska överlevnads- och spridningshotspots för arter knutna till barrskogar. Vidare visar resultaten att endast sju kommuner har BBCI-värden över 1, det vill säga, ett hållbart skogslandskap som kan hålla fokusarten i ett 100-årsperspektiv.

För att nå de svenska miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv samt skapa bättre förutsättningar för skogens biologiska mångfald att fortleva behöver nuvarande skogsmetoder med trakthyggesbruk anpassas till brukningsformer som tar större hänsyn till skogens ekosystem. Resultaten från denna studie kan ge prioriteringsunderlag för inom vilka produktionsskogar en så kallad återvildning genom förändrad brukningsmetod skulle kunna resultera i betydelsefull ökad ekologisk funktionalitet på landskapsnivå för de västgötska barrskogarna.     

Publisher
s. 49
Emneord
barrskog, grön infrastruktur, värdekärnor, biologisk mångfald, markanvändning, skogsskötsel
HSV kategori
Forskningsprogram
Ekologisk modellering
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-21129 (URN)
Merknad

[Rapporten är gjord] i samverkan med Länsstyrelsen i Västra götalands län. 

Tilgjengelig fra: 2022-05-11 Laget: 2022-05-11 Sist oppdatert: 2022-05-12bibliografisk kontrollert
Jonsson, A., Berg, S., Quttineh, N.-H., Leidenberger, S. & Jonsson, T. (2022). Landskapets förmåga att hålla biologisk mångfald: – en indikator för biologisk mångfald och ett planeringsverktyg för prioritering av markanvändning. Naturvårdsverket
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Landskapets förmåga att hålla biologisk mångfald: – en indikator för biologisk mångfald och ett planeringsverktyg för prioritering av markanvändning
Vise andre…
2022 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Rapporten beskriver ett nytt verktyg framtaget för att underlätta planering av grön infrastruktur på landskapsnivå och ger via fallstudier exempel på hur verktyget kan användas. Projektet har utförts i ett samarbete med expertis inom teoretisk ekologi, ekologi, biodiversitetsinformatik och tillämpad matematik.

Forskningsprojektet har utvecklat en modell för att uppskatta ett landskaps för-måga att hålla biologisk mångfald i dess olika biotoper (Biotope Biodiversity Capacity Indicator, BBCI). Ett teoretiskt ramverk baserat på ekologisk kunskap har tagits fram som grund för modellen.

Syftet med BBCI är att modellen ska kunna användas som ett planeringsverktyg för att:

  • stärka biologisk mångfald i ett landskap,
  • förbättra förutsättningarna för arter att använda hela landskapet och
  • skapa bättre förutsättningar för hänsyn till biologisk mångfald i samband med samhällsutveckling.

För att testa och beskriva verktygets användbarhet har fyra fallstudier genomförts med olika fokus:

  1. Analys av fragmenteringen i ett barrskogslandskap som sköts med särskild naturhänsyn i Västernorrlands län.
  2. Analys av barrskogsvärdekärnors kapacitet för biologisk mångfald inom Västra Götalands län som synliggör vikten av kommunöverskridande samverkan.
  3. Analys av potentiella målkonflikter mellan två biotoper, ädellövskog och öppen mark med skyddsvärda träd i Valle.
  4. Analys av kapacitet för biologisk mångfald hos äldre ädellövträd i ett landskap mixat med urbana miljöer och landsbygd, Mjölby kommun.

Parallellt med utvcklingen av BBCI har en tät dialog och samverkan skett med olika intressenter och slutanvändare. Den breda dialogen har medfört ett effektivt kun-skapsutbyte mellan olika parter.

Rapporten avslutas med att beskriva utmaningar och verktygets utvecklings-potential både avseende pedagogik och teknik men även hur modellen kan byggas på och utvecklas med ytterligare funktioner för en breddad tillämpning.

Abstract [en]

The report describes a new tool, developed to facilitate the planning of green infrastruc-ture at the landscape level, and provides via case studies examples of how the tool can be used. The project has been a collaboration with expertise in theoretical ecology, ecology, biodiversity informatics and applied mathematics.

The research project has developed a model for estimating a landscape’s ability to maintain biodiversity in its various biotopes (Biotope Biodiversity Capacity Indicator, BBCI). A theoretical framework based on ecological knowledge has been developed as a basis for the model.

The purpose of the BBCI is to be a planning tool to:

  • strengthen landscape biodiversity,
  • improve the conditions for species to use the entire landscape and
  • create better conditions for consideration of biological diversity in connection with societal development.

To test and describe the usefulness of the tools, four case studies with different focuses have been conducted:

  1. Analysis of the fragmentation in a coniferous forest landscape that is managed with special consideration for nature in Västernorrland County.
  2. Analysis of valuable coniferous forest cores and their capacity for biological diversity within Västra Götaland County, with highlights on the importance of cross-municipal collaboration.
  3. Analysis of potential target conflicts between two biotopes, deciduous forest and open land with trees worthy of protection in Valle.
  4. Analysis of capacity for biodiversity in older deciduous trees in a mixed urban and countryside landscape, Mjölby municipality.

Parallel to the development of BBCI, a close dialogue and collaboration has taken place with stakeholders and end users. The broad dialogue has resulted in an effective exchange of knowledge.

The report concludes by describing challenges and development potential of the tool, both in terms of pedagogy and technology as well as how the model can further developed with additional functions.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Naturvårdsverket, 2022. s. 42
Serie
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 7062
HSV kategori
Forskningsprogram
Ekologisk modellering
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-22001 (URN)978-91-620-7062-5 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Swedish Environmental Protection Agency
Tilgjengelig fra: 2022-11-02 Laget: 2022-11-02 Sist oppdatert: 2022-11-03bibliografisk kontrollert
Roos, H., Berg, S., Jonsson, A., Jonsson, T. & Thordarson, M. (2021). Identification of patches with high ecological importance of broadleaved forests and open lands with valuable trees in Valle: Using a biodiversity capacity landscape metric, combining area and connectivity, to examining management options. Länsstyrelsen Västra Götaland
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Identification of patches with high ecological importance of broadleaved forests and open lands with valuable trees in Valle: Using a biodiversity capacity landscape metric, combining area and connectivity, to examining management options
Vise andre…
2021 (engelsk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

This study is a complement to previous studies of regional action plans of green infrastructure in Valle (County Administrative Board 2016; County Administrative Board 2019). The aim was to identify the relative importance of biotope patches of broadleaved forest and open lands with valuable trees, respectively, in Valle for the maintenance and enhancement of biodiversity. A testversion of the method Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI) was applied on the two biotopes of broadleaved forest and open lands with valuable trees in Valle. BBCI was developed within the project “Landscape biodiversity capacity: a tool for measuring, monitoring and managing” financed by the Swedish Environmental Protection Agency, Miljövårdsanslaget (2019-2021).The results of the BBCI-analysis identified hotspots areas for the two studied biotopes in Valle, that is, areas with important patches for the sustainability of BBCI. For broadleaved forest, the northern part of Valle stands out as highly importantand for open lands with valuable trees the south-southwest parts of Valle stands out as the most important area. In this study, effects on BBCI from restauration of broadleaved forests to open land with valuable trees was evaluated. Calculations of BBCI shows encouraging results of an increased capacity for biodiversity of the biotope with open lands with valuable trees but not a significant decrease in biodiversity capacity of broadleaved forest, despite the area losses and fragmentation caused from the restauration. Both biotopes have BBCI values above one, showing that they are sustainable within a 100 year period. The result can be used as support to management plans of nature reserves in a landscape setting and as recommendations or advice to private land owners. Moreover, the study was produced within the work of BIOGOV, where regional action plans for nature, tourisms, culture and small enterprises were under development.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Länsstyrelsen Västra Götaland, 2021. s. 36
Serie
Rapport / Länsstyrelsen Västra Götaland, ISSN 1403-168X ; 2021:14
HSV kategori
Forskningsprogram
Ekologisk modellering
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-20518 (URN)
Forskningsfinansiär
Swedish Environmental Protection Agency
Merknad

Löpnummer: 2021:14

Diarienummer: 511-54932-2020

Kontakt: Henrik Roos

Tilgjengelig fra: 2021-09-01 Laget: 2021-09-01 Sist oppdatert: 2021-09-01bibliografisk kontrollert
Säterberg, T., Jonsson, T., Yearsley, J., Berg, S. & Ebenman, B. (2019). A potential role for rare species in ecosystem dynamics. Scientific Reports, 9, 1-12, Article ID 11107.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>A potential role for rare species in ecosystem dynamics
Vise andre…
2019 (engelsk)Inngår i: Scientific Reports, E-ISSN 2045-2322, Vol. 9, s. 1-12, artikkel-id 11107Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The ecological importance of common species for many ecosystem processes and functions is unquestionably due to their high a bundance.Yet, the importance of rare species is much less understood. Here we take a theoretical approach, exposing dynamical models of ecological networks to small perturbations, to explore the dynamical importance of rare and common species. We find that both species types contribute to the recovery of communities following generic perturbations (i.e. perturbations affecting all species).Yet, when perturbations are selective (i.e. affects only one species), perturbations to rare species have the most pronounced effect on community stability. We show that this is due to the strong indirect effects induced by perturbations to rare species. Because indirect effects typically set in at longer timescales, our results indicate that the importance of rare species may be easily overlooked and thus underrated. Hence, our study provides a potential ecological motive for the management and protection of rare species.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Nature Publishing Group, 2019
Emneord
ecological interactions, interaction strengths, food, diversity, perturbations, extinctions, complexity, stability
HSV kategori
Forskningsprogram
Ekologisk modellering
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-17533 (URN)10.1038/s41598-019-47541-6 (DOI)000477950800030 ()31366907 (PubMedID)2-s2.0-85070937056 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2019-08-15 Laget: 2019-08-15 Sist oppdatert: 2022-09-15bibliografisk kontrollert
Jonsson, T., Berg, S., Säterberg, T., Hauzy, C. & Ebenman, B. (2017). Rare but Important: Perturbations to Uncommon Species Can Have a Large Impact on the Structure of Ecological Communities. In: John C. Moore, Peter C. de Ruiter, Kevin S. McCann, Volkmar Wolters (Ed.), Adaptive Food Webs: Stability and Transitions of Real and Model Ecosystems (pp. 324-341). Cambridge University Press
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Rare but Important: Perturbations to Uncommon Species Can Have a Large Impact on the Structure of Ecological Communities
Vise andre…
2017 (engelsk)Inngår i: Adaptive Food Webs: Stability and Transitions of Real and Model Ecosystems / [ed] John C. Moore, Peter C. de Ruiter, Kevin S. McCann, Volkmar Wolters, Cambridge University Press, 2017, s. 324-341Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Cambridge University Press, 2017
HSV kategori
Forskningsprogram
Ekologisk modellering
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-18316 (URN)10.1017/9781316871867.021 (DOI)2-s2.0-85048679113 (Scopus ID)9781316871867 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2020-03-17 Laget: 2020-03-17 Sist oppdatert: 2020-03-25bibliografisk kontrollert
Vrasdonk, E., Palme, U., Lennartsson, T., Antonelli, A., Berg, S., Jonsson, A. & Cederberg, C. (2016). Defining the reference situation for biodiversity in Life Cycle Assessments: Review and recommendations. In: : . Paper presented at 10th International Conference on Life Cycle Assessment of Food, Dublin, 19-21 October 2016.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Defining the reference situation for biodiversity in Life Cycle Assessments: Review and recommendations
Vise andre…
2016 (engelsk)Konferansepaper, Publicerat paper (Fagfellevurdert)
HSV kategori
Forskningsprogram
Ekologisk modellering
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-15101 (URN)
Konferanse
10th International Conference on Life Cycle Assessment of Food, Dublin, 19-21 October 2016
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council Formas
Tilgjengelig fra: 2018-04-27 Laget: 2018-04-27 Sist oppdatert: 2018-08-14bibliografisk kontrollert
Berg, S., Pimenov, A., Palmer, C., Emmerson, M. & Jonsson, T. (2015). Ecological communities are vulnerable to realistic extinction sequences. Oikos, 124(4), 486-496
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ecological communities are vulnerable to realistic extinction sequences
Vise andre…
2015 (engelsk)Inngår i: Oikos, ISSN 0030-1299, E-ISSN 1600-0706, Vol. 124, nr 4, s. 486-496Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
John Wiley & Sons, 2015
HSV kategori
Forskningsprogram
Naturvetenskap; Ekologisk modellering
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-10625 (URN)10.1111/oik.01279 (DOI)000352240500012 ()2-s2.0-84925853833 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2015-01-30 Laget: 2015-01-30 Sist oppdatert: 2017-12-21bibliografisk kontrollert
Jonsson, T., Berg, S., Emmerson, M. & Pimenov, A. (2015). The context dependency of species keystone status during food web disassembly. Food Webs, 5, 1-10
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The context dependency of species keystone status during food web disassembly
2015 (engelsk)Inngår i: Food Webs, E-ISSN 2352-2496, Vol. 5, s. 1-10Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Elsevier, 2015
Emneord
Community robustness, Extinction cascades, Secondary extinctions, Species importance, Species loss, Species traits
HSV kategori
Forskningsprogram
Naturvetenskap; Ekologisk modellering
Identifikatorer
urn:nbn:se:his:diva-11995 (URN)10.1016/j.fooweb.2015.07.002 (DOI)2-s2.0-84941955313 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2016-02-29 Laget: 2016-02-29 Sist oppdatert: 2023-08-14bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-6122-6167