Högskolan i Skövde

Healthcare organizations must remain up-to-date when healthcare systems are in constant flux. One way to meet challenges is through innovations. The aim of this study is to explore what promotes and hinders the implementation of innovation in healthcare’s complex organizational environment. An innovation system was studied through qualitative interviews with nine respondents. The results show that the implementation and adoption of innovations in healthcare are complex. The complexity of the innovation determines the likelihood and speed of the adoption among healthcare professionals. Promoters such as human and financial capital were seen as critical for the sustainability of the innovation. Evaluating the innovation through scientific processes was also important to gain legitimacy and is seen as an important contribution to research. The identifying promoters and hindrances are practical implications to prompt reflection on healthcare innovations among managers and healthcare professionals.

Syftet med detta kapitel är att utifrån ett chefsperspektiv beskriva och analysera tillitsbaserad styrning och ledning i kommunal verksamhet och hur den fungerar i praktiken. Det nya styr- och ledningssystemet ska ersätta New Public Management, NPM. I kapitlet beskrivs vad tillitsbaserad styrning och ledning, TSL, är och vilken kritik det fått. Ett dilemma är att det nya styr- och ledningssystemet ibland visat sig svårförståeligt för de chefer som ska implementera systemet i praktiken; de upplever att det är svårt att veta hur de på bästa sätt ska implementera det av politiker beslutade systemet. Genom att låta chefer från två kommuner diskutera dilemmat i fokusgrupper, illustrerar kapitlet hur TSL fungerar i praktiken. Resultatet visar på svårigheter att få ett tillitsbaserat system att fungera praktiskt. Slutsatsen är att TSL snarare är ett samspel mellan chef och medarbetare i ett socialt system som bygger på delaktighet, dialog och ömsesidighet, vilket inte kan sägas vara ett styr- och ledningssystem i sig. Däremot framkommer att delar av det gamla systemet finns kvar i kommunerna, varför paradoxen blir att implementering av tillitsbaserad styrning- och ledning måste vila på något gammalt.

Purpose: The purpose of the article is to analyze how physicians and nurses, as the two major health care professions, experience psychological empowerment for managerial work. Design/methodology/approach: The study was designed as a qualitative interview study at four primary care centers (PCCs) in Sweden. In total, 47 interviews were conducted, mainly with physicians and nurses. The first inductive analysis led us to the concept of psychological empowerment, which was used in the next deductive step of the analysis. Findings: The study showed that both professions experienced self-determination for managerial work, but that nurses were more dependent on structural empowerment. Nurses experienced that they had competence for managerial work, whereas physicians were more ignorant of such competence. Nurses used managerial work to create impact on the conditions for their clinical work, whereas physicians experienced impact independently. Both nurses and physicians experienced managerial work as meaningful, but less meaningful than nurses and physicians' clinical work. Practical implications: For an effective health care system, structural changes in terms of positions, roles, and responsibilities can be an important route for especially nurses' psychological empowerment. Originality/value: The qualitative method provided a complementary understanding of psychological empowerment on how psychological empowerment interacted with other factors. One such aspect was nurses' higher dependence on structural empowerment, but the most important aspect was that both physicians and nurses experienced that managerial work was less meaningful than clinical work. This implies that psychological empowerment for managerial work may only make a difference if psychological empowerment does not compete with physicians' and nurses' clinical work. 

Patient Empowerment (PE) allows patients to be more active in managing their own health and quality of life. The aim of this paper is to analyze how trust affects PE, in the context of healthcare information systems. An interview study was conducted concerning patients’ online access to electronic healthcare records. Results show that PE requires that patients trust the information that healthcare professionals and their electronic health record systems provide. Without trust, patients cannot control their own participation in relation to the healthcare professionals. This may result in a diminished ability to participate in the healthcare processes regarding their own care. Practical implications include acquired knowledge about and awareness of how trust influences PE, with particular emphasis on healthcare professionals. A trust model is presented that illustrates the trustor-trustee dimensions of PE. This model has both theoretical and practical implications in its illustration of how trust and PE connect.  

Healthcare, like society in general, is facing great changes and challenges. Rapid development and uptake of digital technologies bring about the need to change. With the COVID-19 pandemic, the amount of healthcare meetings taking place online has surged. This means, among other things, that there are more healthcare actors involved in a patient’s care, and that information relating to a patient needs to be shared across borders now more than ever need to be improved. However, this is currently not done seamlessly, and there are many hinders and obstacles to overcome. This research aims at enabling a holistic approach on how to handle patient information in order to support seamless and secure care along the whole patient process. In doing so, drivers and hinders need to be identified, and a socio-technical framework with concrete guidelines will be developed. These results will be a first step towards filling this research gap, and will connect several perspectives in order to make the results truly actionable and holistic.

Många gånger går vi aningslösa in i olika situationer i livet. Det mesta brukar på ett eller annat sätt lösa sig. Men det finns områden i livet som alla har en tanke och det är sjukdom och sjukvård. Därmed blir förtroende centralt, förtroende för personer vi inte känner som ska ta hand om oss i en utsatt belägenhet och förtroende för en organisation som vi egentligen inte känner till. Syftet är att beskriva och analysera personers förtroende för sjukvårdens läkare och sjuksköterskor och organisation görs utifrån tre spaningar inför framtiden. De handlar om vilket förtroende människor har för läkare och sjuksköterskor när det gäller deras: a) Kunskap och förmåga att utföra sjukvård, b) Välvilja att handla utan självintresse, c) Ömsesidigt och accepterade principer som gäller för sjukvården.

Utifrån djupintervjuer framkommer det att:

·       Det finns ett högt förtroende för sjukvårdens läkare och sjuksköterskor. Deras kunskapsövertag inger allmänheten förtroende.

·       Förtroendet sjunker när det gäller läkare och sjuksköterskor möjlighet att hantera sjukvård utifrån välvilja och ömsesidigt accepterade och självklara principer. Den tilltagande resursbristen påverkar tydligt allmänhetens förtroende för professionernas möjlighet att bedriva en god sjukvård, en resursbrist som professionerna inte själva råder över.

·       Sjuksköterskors och läkares patientcentrering och etiska förhållningssätt utsätts för press när chefer i första hand behöver hantera bristande resurser så effektivt som möjligt. Obalansen mellan chefers kostnadseffektivitet och professioners medicinskt etiska värderingar är inte övertygande för ett fortsatt högt förtroende för den framtida sjukvården.

PURPOSE: The purpose of the paper is to describe and analyze differences in patients' quality perceptions of private and public primary care centers in Sweden.

DESIGN/METHODOLOGY/APPROACH: The article explores the differences in quality perceptions between patients of public and private primary care centers based on data from a large patient survey in Sweden. The survey covers seven dimensions, and in this paper the measure Overall impression was used for the comparison. With more than 80,000 valid responses, the survey covers all primary care centers in Sweden which allowed for a detailed analysis of differences in quality perceptions among patients from the different categories of owners.

FINDINGS: The article contributes with a detailed description of different types of private owners: not-for-profit and for profit, as well as corporate groups and independent care centers. The results show a higher quality perception for independent centers compared to both public and corporate groups.

RESEARCH LIMITATIONS/IMPLICATIONS: The small number of not-for-profit centers (21 out of 1,117 centers) does not allow for clear conclusions for this group. The results, however, indicate an even higher patient quality perception for not-for-profit centers. The study focus on describing differences in quality perceptions between the owner categories. Future research can contribute with explanations to why independent care centers receive higher patient satisfaction.

SOCIAL IMPLICATIONS: The results from the study have policy implications both in a Swedish as well as international perspective. The differentiation between different types of private owners made in this paper opens up for interesting discussions on privatization of healthcare and how it affects patient satisfaction.

ORIGINALITY/VALUE: The main contribution of the paper is the detailed comparison of different categories of private owners and the public owners.

Komplexa organisationer är vanligen svåra att styra – och det gäller särskilt organisationer med starkt professionaliserade aktörer. Det beror på flera faktorer: att det är svårt att överblicka handlingars konsekvenser i sådana organisationer, att det inte är självklart att styrimpulser efterföljs eller att verksamhetens viktigaste procedurer ens går att följa upp. Dessutom kan det som sker på en hierarkisk nivå sakna koppling till det som händer på en annan – och det gäller särskilt for kärnverksamhet i relation till ledning.

The resilient organization has the important capability of creating high reliability. In health care, professionals deal with major challenges in terms of new working methods. The chapter describes the introduction of a standardized working method in hospitals, utilizing Lean-oriented work processes. That is different from nurses’ and physicians’ traditional and flexible way of working. These differences in approaches are the subject of the study. The question is: How can followership create and maintain high reliability and resilience in health care? A comparative case study was performed using interviews and steering documents. To maintain and create high reliability, social resources such as followership are important. Followers’ ability to improve, cooperate, and learn turned out to be important characteristics. Organizational resilience depends on these professionals’ ability to manage change.

Nya teknologier i sjukvården skall ge effektivare informationsflöden och bidra till att behandla patienter snabbare och effektivare. Syftet är att beskriva och analysera professionernas tillit till informationen i den digitala patientjournalen. I en jämförande studie med den tidigare analoga patientjournalen besvarar en enkätundersökning till läkare (n=65) och sjuksköterskor(n=262) (svarsfrekvens 84,7%), tilliten till informationens stöd, möjligheter och utmaningar för professionernas kunskap och förmåga att tillämpa informationen. Den horisontella tilliten mellan professionerna stöder tillit till informationen i patientjournalen. Tilliten är dock låg till att informationen effektiviserar användning av informationen. Det är inte digitalisering i sig som utvecklar tillit till informationen utan tillit mellan dem som arbetar med patienterna. När tilliten mellan professionerna ökar finns möjlighet till ytterligare samarbete i sjukvården.

New technologies in health care shall provide more efficient information flows and contribute to treat patients more efficiently. The purpose describes and analyzes the professionals’ trust to the information in electronic healthcare records, compared to the former analogue. A survey of physicians’ (n = 65) and nurses’ (n = 262) (response rate of 84.7%) perceptions was performed about trust of the information regarding support, opportunities and challenges, and the professionals’ knowledge and ability to apply this information. The horizontal trust between professionals supports trust of the information. Digitized information, in itself, does not render the use of information more efficient. However, it is not digitalization that develops trust in the information without the trust between those working with the patients.